Preem

Krönika: I Almedalen startar inga revolutioner

Under Almedalsveckan är politiken i fokus. Idag skriver vänsterpartisten och riksdagsledamoten Nooshi Dadgostar om sina förväntningar inför den intensiva veckan.

”Det är sommar. Och Almedalsveckan nalkas! Den absolut bästa årstiden för att träffas, diskutera, mingla och ha kul.” Så står det i en av strömmen av mingelinbjudningar som nått inkorgen den senaste tiden.

Ja, om en knapp månad kommer jag stå där igen alltså. Hopföst på ett random mingelevent. Vad gör jag här, tänker jag alltid i cirkusen av journalister, politiker och näringslivstoppar som svettigt cirkulerar runt i uppkavlade ärmar. Kan vi få några förändringar utav detta? Här välts inga maktordningar, här startar inga revolutioner.

Men visst kan gnistor tändas även på politikerveckor. Det är därför jag är där för att prata om hur vi ska bygga ett nytt modernt miljonprogram för vår generation.

Sen finns det också en annan sak jag ser fram emot. Mitt i hjärtat av Almedalen finns Donnerska Huset. I år får de finbesök. Min hemkommun Botkyrka abonnerar under två dagar huset för att lämna över det till företagare, ungdomar, föreningslivet och andra verksamma eller boende i kommunen.

Väggarna kommer prydas av Botkyrkaprofiler som Carola, J-O Waldner och musikproducenterna Salazar. Allt ifrån kaffet till inredningen kommer vara botkyrkaproducerat. Ett eller annat kommunalråd kommer säkert få tillfälle att berätta om hur det kan komma sig att Fittjaskolans elever är bäst i landet på matte eller hur kommunen kan vara näst bäst i Sverige på klimatanpassning. Men i första hand kommer det vara vanliga botkyrkabor som diskuterar samhällsfrågorna i panelerna.

Det är en för mig lugnande tanke att mediemässiga södermalmare och östermalmare, i sitt naturliga habitat kring Donnerska Huset, faktiskt får chansen att träffa på en tonåring eller företagare från Tumba eller Alby. I det minglet kommer jag känna mig som hemma.

Så när näringslivsorganet Almega arrangerar ett seminarium om Botkyrka under rubriken ”Ger vi upp tryggheten i kommunernas no-go-zoner?” –  där paneldeltagarna bl.a. ska beskriva hur ”vi återtar dessa områden” –  blir jag genast fundersam. Tror dom att min lägenhet ligger i en zon dit man inte kan gå? Tänker Almega (alternativt turistande borgerliga partiledare) ta över mitt bostadsområde? Det skulle nog vara bättre om Almega kom och pratade med oss från Botkyrka istället för att diskutera oss på olika kostymseminarier.

Där någonstans mellan bostadsbyggande, Botkyrka och näringslivets uppifrånmoralism behövs en regerings vilja att slå näven i bordet. Hur stora klassklyftor tål Sverige? Den frågan behöver vägleda Löfven de kvarvarande två åren vid makten.

Varje år rinner miljarder ut ur förorterna för att hjälpa högavlönade och välsituerade med utgifterna. Ett rikemansbidrag till några östermalmare, säg RUT-avdrag eller LOV (vinstdrivande vård), resulterar i andra ändan till en nedlagd Arbetsförmedling och vårdcentral i Botkyrka. Skattefusket är ett hot mot hela vårt sätt att leva. Ändå fortsätter vi matas av sammanhangsbefriad  ghettoretorik, när vi i själva verket behöver en samhällsdebatt om sociala orättvisor. Borde inte folket från Almega snarare ta sig till Carolas gamla hemkvarter i Norsborg och fundera på vad det är som gör oss trygga och framgångsrika? Är det marknadshyror och sänkta arbetsgivaravgiften? Eller är det kommunala musikskolor och moderna bostäder?

En ombildning av regeringen har precis genomförts. Men det hjälper inte att byta ut några ansikten i Rosenbad. Nu är det halvlek. Det måste få bli uppkavlade ärmar för statsministern även till hösten.

Nooshi Dadgostar (v)

Trackbacks

  1. [...] I Almedalen startar inga revolutioner [...]