Som ordförande i riksdagens skatteutskott har [[Henrik von Sydow]] kontakt med lobbyister i stort sett varje vecka. Kanske är Skatteutskottet det utskott i riksdagen som blir utsatt för mest lobbying eftersom beskattningsmakten är åtråvärd för många aktörer.
Henrik von Sydow är i huvudsak positiv till lobbying som fenomen. Han tycker att lobbyisterna ofta bidrar med kunskap och nya perspektiv som berikar beslutsunderlagen. Lobbying bidrar också till mer debatt och ansvarsutkrävande, viktiga aspekter i en demokrati.
- När problem blir konkret beskrivna, då tillför lobbyisterna verkligen värde till utskottets arbete. Om man kan peka på ett allvarligt samhällsproblem där politiska lösningar är nödvändiga, då har man kommit halvvägs i reformarbetet. Sedan är det upp till politiker och beslutsfattare att formulera lösningar. Men alltför många är för snabba med att komma med en lösning utan att tillräckligt konkret beskriva problemet.
Det är i själva beskrivningen av samhällsproblemen och att få upp frågor på agendan som lobbyister kan göra den största insatsen, enligt von Sydow.
Ledamöterna i skatteutskottet blir ofta uppvaktade av lobbyister. Under innevarande mandatperiod har de främst riktat in sig på energi-, bensin- och dieselfrågor, företagsbeskattning och enskilda momssatser. von Sydow tar som exempel företagen Preem och Statoil som använt mycket lobbying för att påverka dieselbeskattningen. För närvarande är de så kallade ränteavdragen i fokus – och många aktörer, däribland Svenskt Näringsliv, vill gärna ha ett ord med i laget. Men trots att många lobbyister står och stampar i tamburen är det inte alla som får tillträde till skatteutskottet. Innan någon bjuds in förs en diskussion om relevansen för utskottets arbete och i regel prioriteras stora organisationer som företräder många framför enskilda företag.
Baksidorna med lobbying då? I förra veckan intervjuade Makthavare.se riksdagsledamoten Hillevi Larsson (s) som förespråkar ökad öppenhet hos PR-byråer. Detta för att komma tillrätta med problemet med dolda aktörer som påverkar det politiska beslutsfattandet genom att anlita PR-byråer som driver deras frågor. Henrik von Sydow tycker det är bra med öppenhet men anser inte att man via lagstiftning ska tvinga PR-byråer att redovisa sina kunder. Han tycker att det i dagsläget är tillräckligt med den diskussion som förs och de initiativ som tas i branschen om självreglering. Enligt honom är problemet med dolda avsändare inte särskilt stort och han kommer inte på ett enda exempel där man i skatteutskottet upptäckt en dold aktör som verkat i bakgrunden. Men samtidigt inskärper von Sydow att riksdagsledamöterna måste vara uppmärksamma på att det kan förekomma och att det ingår i uppdraget som folkvald att ständigt ha ett kritiskt förhållningssätt och värdera den information man tar del av.
- Man får inte vara aningslös inför lobbying. Det krävs insikt om att starka krafter ibland kapar riksdagsledamöters agendor. Det behövs det en diskussion om. Förslag och underlag ska granskas kritiskt. Det är vårt ansvar att göra detta och det tycker jag vi i stor utsträckning också gör.
