I en serie artiklar kommer Makthavare.se att berätta om hur riksdagsledamöter ser på lobbying. Först ut är [[Hillevi Larsson]] (s) som i våras la fram en interpellation om ökad öppenhet för PR-byråer och förbud mot falsk gräsrotsaktivism på nätet, så kallad astroturfing.
Bakgrunden till interpellationen var behandlingen av filmaren [[Fredrik Gertten]] och hans filmteam i USA efter att de hade släppt filmen Bananas och uppföljaren Big boys gone bananas. Det i filmerna kritiserade bananföretaget Dole anlitade en PR-byrå för att genomföra en motkampanj mot filmteamet – och lyckades på så sätt påverka både mediebilden och en stor filmfestival, vilket gjorde det svårt för filmteamet att nå ut med filmerna i USA. Att Dole kunde påverka bilden av filmen genom att plöja ner stora summor i PR ser Hillevi Larsson som ett problem för yttrandefriheten.
- Det är lätt att tänka att det är jättebra i Sverige jämfört med USA. Men man kan se att utvecklingen i Sverige går i samma riktning, även om det inte kommit lika långt. I PR-industrin är det pengarna som styr. Kan man betala för lobbying så får man lobbying. Ju mer pengar man har desto mer lobbying får man. Lobbying handlar till stor del om att nå ut i medierna och till direktkontakt med medborgarna på annat sätt. Det är den offentliga debatten man vill vinna, säger Hillevi Larsson.
I en tid av krympande nyhetsredaktioner, slimmade organisationer och koncentrerat ägande ser Hillevi Larsson en risk i att PR-byråerna i allt högre utsträckning gör jobbet åt journalisterna och levererar färdiga texter som stressade redaktörer tar in utan egen redigering. Det medför att frågor blir ensidigt belysta och den kritiska granskningen blir lidande. Liknande tendens ser hon på debattsidorna när företag och organisationer kontaktar PR-byråer för att skriva debattartiklar som sedan undertecknas av experter, kändisar och offentliga personer. Dessa personer används för att ge texten legitimitet, samtidigt som den ursprungliga avsändaren förblir dold för läsaren.
Företag får givetvis anlita PR-byråer och det är, enligt Hillevi Larsson, svårt att förhindra i en demokrati med yttrandefrihet. Problemet är den bristande öppenheten. Man kan inte alltid veta vem avsändaren är. Om PR-byråer tvingades redovisa sina kunder så skulle journalisterna kunna granska. Vem kan ha drivit fram den här nyheten? Vad har de för intresse i att få fram den här artikeln?
Hillevi Larsson är inte emot lobbying. Hon blir själv kontaktad ibland av lobbyister och hon samarbetar gärna så länge det är organisationer vars värderingar hon delar, till exempel Cancerfonden och RFSL.
- Jag har inget emot lobbying som fenomen. Det kan vara ett sätt att ge svaga grupper en röst, till exempel en förening för utsatta barn, där barnen själva inte kan kontakta oss politiker. Egentligen är lobbying ett positivt inslag i politiken. Det negativa är när det är pengarna som styr. Alla organisationer har inte råd att använda lobbying.
Hon tycker inte heller att det nödvändigtvis är ett problem när riksdagsledamöter använder underlag och material från PR-byråer. När flera personer ska skriva under en debattartikel kan man inte skriva allt själv. Men även om man som politiker inte skriver allt själv måste man ändå kunna stå för det man säger, anser Hillevi Larsson.
- Problemet är inte att få färdiga texter, problemet är när man inte vet vem står bakom texten. Om man inte är 100 procent insatt i frågan kan det smyga in saker.
* * *
Bakgrund
Varje vecka blir 75 procent av riksdagsledamöterna kontaktade av lobbyister, enligt rapporten Lobbyism i den svenska riksdagen från 2009 av statsvetaren [[Tommy Möller]]. Oftast är det näringslivsorganisationer och företag som hör av sig, men även fackliga organisationer, PR-konsulter och kommuner och landsting söker beslutsfattarnas öra. Och uppfattningen om lobbying är blandad. Mest kritiska är vänsterpartister och miljöpartister. Tre av fyra vänsterpartister och sex av tio miljöpartister av riksdagsledamöterna instämmer delvis, enligt samma rapport, i påståendet att lobbying är ett hot mot demokratin. Samtidigt tillerkänner de flesta riksdagsledamöter lobbying även positiva sidor. Hela 94 procent instämmer antingen helt eller delvis i att lobbying bidrar till bättre beslutsunderlag.
Rapporten baserar sig på en enkät där 102 riksdagsledamöter själva skattat sina kontakter med och inställningen till lobbyister. Av rapporten framgår inte om resultatet är generaliserbart för samtliga riksdagsledamöter eller bara gäller för dem som svarat på enkäten.
