För ett år sedan uppmanade EU:s rättvisekommissionär Viviane Reding Europas börsnoterade företag att förbinda sig att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna till 30 procent år 2015 och 40 procent år 2020. Syftet var att pressa företagen att korrigera rådande obalans, utan att ta till tvingande åtgärder.
”De kommande tolv månaderna tänker jag ge självregleringen en sista chans. Jag vill gärna se att företagen är kreativa så att lagstiftarna inte behöver bli det”, sa Viviane Reding då.
Men i dag har endast 24 företag i hela Europa antagit utmaningen – och inget av dem är svenskt. Trots det svaga utfallet avvaktar EU-kommissionen med att lägga fram ett lagförslag om kvotering. Istället bjuder man in till ett offentligt samråd för att samla in fler förslag på hur den kvinnliga representationen i bolagsstyrelser kan ökas.
En anledning till att lagstiftning om kvotering dröjer uppges vara ett svagt stöd bland medlemsländernas regeringar. För EU-kommissionen finns det ingen anledning att lägga fram ett förslag om det ändå kommer röstas ner.
Att införa kvoteringslagar på nationell nivå är inte aktuellt i Sverige. Både jämställdhetsminister [[Nyamko Sabuni]] och näringsminister [[Annie Lööf]] är emot kvotering. Men även om stödet för kvoteringslagar är svagt bland svenska beslutsfattare finns ett samhälleligt tryck på det svenska näringslivet att åstadkomma förändring. Lagom till årets stämmosäsong efterlyste Rättviseförmedlingen och Sydsvenskan namn på kompetenta kvinnor som skulle kunna ta plats i bolagens styrelser. Resultatet blev en lista på över 700 namn. Och i veckan lanserade tidningen Veckans Affärer en granskning av det ”ojämställda näringslivet”; något som inte bara omfattar styrelserna utan även den verkställande makten. I dag, på internationella kvinnodagen, får svenska toppchefer ett brev från tidningen där de uppmanas att verka för att ha minst 30 procent kvinnor i sin ledningsgrupp senast 2015.
Hittills har företrädare för näringslivet varit tämligen tysta i debatten. Men det börjar ändra sig. I veckan meddelade näringslivsnestor [[Pehr G Gyllenhammar]] i en intervju att han kan tänka sig kvotering för att åstadkomma förändring. De börsbolagsrepresentanter som Makthavare.se har kontaktat uttrycker dock inget stöd för kvotering. Det finns istället en tilltro till att näringslivet självt kommer att ta tag i obalansen, och att en förändring är på väg.
- Spontant tror jag att det är bättre att företagen får lösa den här frågan själva. Det är bättre att arbeta med information och upplysning. Smarta styrelser ser ju till att ha en hyfsad fördelning. Det är bättre att man själv får komma till insikt att en bra fördelning ger mer kvalitet i styrelsearbetet. Det behöver man inte besluta om i EU, säger [[Christer Andersson]], styrelseordförande i klädföretaget Odd Molly.
[[Patrik Essehorn]], styrelseordförande för fastighetsbolaget Corem Property Group:
- Risken med kvotering är att man kvoterar in en styrelseelit, det vill säga ett fåtal kvinnor som sitter i en mängd styrelser. Då uppnås inte den mångfald som eftersträvas. Istället bör fler kvinnor beredas tillfälle att komma in i företagsledningar, gärna som CFO eller verkställande direktör, för att få en större erfarenhet av att vara i kontakt med styrelsefrågor. Detta i sin tur leder till att fler kvinnor kommer att bli aktuella för styrelseuppdrag framöver.
* * *
Fakta: Kvinnor i svenska börsbolag
• Ledningsgrupper: 100 av 254 svenska börsbolag saknar kvinnor i ledningsgruppen. 19 bolag har en jämn könsfördelning (40/60).
Källa: Allbrightrapporten 2012
• Styrelser: En fjärdedel av styrelsemedlemmarna i svenska börsbolag är kvinnor. Det placerar Sverige på en tredje plats i EU, efter Finland och Lettland.
Källa: EU-kommissionen
