SVT:s Jan Axelsson: Vi måste bli bättre på mångfald

– Vi ska vara den bästa, viktigaste och trovärdigaste informationskällan för svenska folket när de ska göra sitt politiska val.


Liksom de andra mediechefer Second Opinion intervjuat talar sig SVT:s programdirektör Jan Axelsson varm för den egna valbevakningen när Second Opinion träffar honom under ett träd i Almedalen.

– Vi satsar mer än vi gjort någonsin tidigare. Det beror delvis på att den sammanlagda resursen som krävs är större nu när vi finns på alla plattformar. Det är traditionell tv, sociala medier, webb och SVT play. Vi har ett spännande val också rent journalistiskt, som gör att bevakningen är extra intressant.

Vad särskiljer er valbevakning från andra medier?
– Vi måste se till att helhetsbilden och den samlade beskrivningen sker på ett balanserat och representativt sätt. Vi är ju ett medium för hela svenska folket, så det är klart att vi måste göra någonting som ger ett underlag för hela svenska folket när de ska välja.

Hur sköter ni er då? Vad säger du till exempel om kritiken om att det nästan bara fokuseras på de stora partierna?
– Så har det alltid varit och så kommer det nog alltid att vara. Det ligger i medielogiken och nyhetsvärderingen att de som har störst förutsättningar att vinna valet lyfts upp mera. Så är det ju på alla andra journalistiska områden också. Men å andra sidan ges väldigt många nya möjligheter och sammanhang nu för andra att föra fram sina åsikter. Sammantaget finns en bredare bild.

Kan det inte bli så att ni bara bevakar de som redan har opinionssiffror, och så får inte nya partier chansen att ge väljarna en bild av vad de står för?
– Det är klart att de som sitter i riksdagen och i de olika blocken behandlas utifrån sin samlade styrka och förutsättning. Men det finns också väldigt små partier som får mycket utrymme i förhållande till sin storlek. Det har vi många exempel på – Miljöpartiet är ett klassiskt sådant. Ny demokrati, Junilistan, Piratpartiet, Sverigedemokraterna och Fi – de här partierna har fått väldigt mycket utrymme i förhållande till hur stora de är.

Så du håller inte med småpartierna om att de hamnat i skymundan?
– Absolut inte. Andra småpartier kan säkert känna på det sättet, men inte de jag nämnde nu.

Nöjd med bröllopsbevakningen
SVT har fått en hel del kritik för bröllopsbevakningen i den mediegranskande sfären. Jan Axelsson är dock väldigt nöjd med just bevakningen av bröllopet.

– Den här debatten bygger på en felaktig föreställning. En del av dem som kritiserade vår bröllopsbevakning utgick ifrån att det här skulle vara något slags val mellan olika statsskick. Det var det inte – det var ett bröllop och en väldigt rolig fest som vi ville vara absolut bäst på att spegla för svenska folket. Samtidigt gav det stora intresset oss en möjlighet att spegla statskicksbiten. Vi gjorde faktiskt ett 35-tal granskande reportage kring monarkin och kungahuset, vilket är mer än vad vi gjort  någonsin tidigare.
Hur stor är valbevakningen i jämförelse med bröllopssatsningen?
– Den är dramatiskt mycket större. Vi sände 40 timmar bröllopsbevakning, och då menar jag de tablåbelagda programmen som berörde bröllopet. Inför valet har vi 300 timmar – plus alla samhällsprogram och nyhetsprogram. Både volymmässigt och resursmässigt är naturligtvis valet en mycket större sak. Bröllopet var en fest – det här är en demokratiskt viktig fråga.

Några frågor som ni kunde bevaka bättre?
– Vi kommer säkert att granskas fram och tillbaks efter valet. Inget annat medieföretag granskas så mycket som SVT. Vi har ägnat stor tid och kraft åt att göra ett bra upplägg under valet, men sanningens ögonblick kommer förstås när vi bedöms i efterhand.  

Jag har tidigare intervjuat SVT-reportrar med utländsk bakgrund, och de upplevde att SVT ofta färgas av ett etniskt svenskt perspektiv, och att det lätt blir ett vi- och dom-perspektiv i tilltalet. Har du förståelse för en sådan ståndpunkt?
– Ja, i allra högsta grad. Mångfaldsfrågan har vi inte rott i land ännu på något sätt. Vi är medvetna om att vi måste bli bättre på det här och vi jobbar med det. Men det är en lång process, och ekonomiska begränsningar gör att vi har svårt att utöka anställningarna. Våra möjligheter att bredda basen för medarbetarna är sommarvikarierna. Vi rekryterar systematiskt semestervikarier som har en annan etnisk och kulturell bakgrund än de flesta andra. För oss finns ett egenvärde att vi har en bred representation.

Det finns en kritik mot att Public Service går mer mot tabloidisering och tänker mer kring kommersiella värderingar än tidigare. Stämmer kritiken?
– Om man tittar på vårt utbud och program har vi inte tabloidiserats. Däremot har vårt sätt att berätta förändrats, vi har systematiskt försökt fånga upp vad som ligger i tiden. Jag tror att det är en av hemligheterna bakom att det faktiskt går väldigt bra för oss. Vi har jobbat mycket med tonfall, berättande och att skapa intresse kring ämnena. Vi vill ha program som är både viktiga och intressanta. Det absolut sämsta vi kan ha är tråkiga program, i alla genrer.

Är det något generellt i den politiska journalistiken du skulle vilja se mer av?
– Fler motfrågor. Jag tror att alla medier har blivit bättre på granskandet. Men journalister behöver vända på steken oftare och se frågor från ett annat perspektiv.  Inte förenkla det bara till offer och förövare.

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se

Kommentera