I fredags skrev Dagens Nyheter om föräldranätverket i Strängnäs som tvingat fram en lokal folkomröstning om förändringar av skolorganisationen. Med 3 200 namnunderskrifter uppfyller de kravet för ett så kallat folkinitiativ.
Sedan lagen ändrades 2011 har sju lokala folkomröstningar hållits i Sverige på begäran av ett folkinitiativ, och en folkomröstning har hållits på begäran av kommunfullmäktige. Genomslaget har dock varit begränsat. Enbart vid två tillfällen har valdeltagandet överstigit 50 % av den röstberättigade befolkningen. Vid så mycket som fyra tillfällen var det lägre än 40%. I endast två kommuner har politikerna följt resultaten – Trosa och Laxå.
Folkomröstningarna är enligt lag inte verkställande, utan enbart rådgivande. I slutändan är det kommun- eller landstingsfullmäktige som fattar beslutet. Konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP), anser ändå att den låga benägenheten att följa folkomröstningarna är ett problem.
- Det är anmärkningsvärt. Det låter inte bra, säger han i en kommentar till DN.
Henrik Ekengren Oscarsson, valforskare och professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, menar däremot att det svaga politiska genomslaget för omröstningarna inte är överraskande.
- Det är ofta intensiva minoriteter som tvingar fram folkomröstningar. Eftersom valdeltagandet är lågt är det enkelt för politikerna att inte respektera utslaget, säger han.
Peter Eriksson tycker däremot inte att lågt valdeltagande är ett argument för att inte följa folkomröstningarna.
- Vi måste bygga upp en fungerande kultur i Sverige när det gäller folkomröstningar och direktdemokrati. Det innebär att de valda politikerna måste lära sig att de är en del av systemet, att de har ett ansvar för processen, hur frågorna ställs och att båda sidor får pengar till kampanjerna.
- Det ansvaret tycker jag brister hos lokala och regionala politiker, säger han.
Henrik Ekengren Oscarsson tycker att möjligheten att folkomrösta missbrukas.
- I många fall har man folkomröstningar i frågor som klockrent ligger på den representativa demokratins bord. Hur exempelvis sjukvården ska organiseras är ett skolexempel på en fråga som man inte ska folkomrösta om, säger han.
Peter Eriksson tycker också att det finns situationer då en folkomröstning inte är befogad.
- Har man haft en lång debatt, tagit beslut och det sedan i efterhand blir en folkomröstning. Det kan bli ohanterligt.
I dag går Strängnäsborna till val, ändå tvivlar initiativtagarna Mats Persson och Per Engkvist på att folkomröstningen faktiskt kommer att ha någon betydelse för utvecklingen i kommunen.
