Hur det ser ut inför valet nu på tisdag finns det många åsikter kring, och här tänker jag dela min och de flesta republikanernas syn på saken.
I de allra flesta pollsen leder Romney med någon eller några procentenheter, samtidigt finns det ett fåtal som har Obama upp med några procentenheter. Men i de nationella mätningarna snittar Romney en ledning (när Gallup släpper som vanligt, vilket de inte kunnat göra p.g.a. stormen) och har gjort det en lång tid.
I Gallup polls har han länge legat på eller över 50%, vilket ingen president kandidat har gjort så här sent och så här länge utan att också vinna valet. Även Rasmussen, vars polls var närmast 2008-resultatet, har haft Romney i ledning över 50% länge – dock har den jämnat ut sig nu till helgen. Beror nog främst på att sample blivit D+3, en liten sandybuff för Obama samt att det är fram tills så här tätt inpå valet presidenten brukar maxa sina siffror, innan independents och osäkra demokrater flyttar sig till utmanaren.
Den lilla sandybuffen som man ser av i både Rasmussen och Pew hade inte följt med fram till valdagen oavsett, men nu när rapporter om dragna vapen och slagsmål på bensinmackar i New York och människor som letar mat i containers kommer ut mer och mer, kommer effekten att åtminstone neutraliseras eller till och med bli negativ för Obama.
Men summa summarum när man studerar polls eller lyssnar till politiska tyckare och analytiker i såna här valtider är det några saker man bör ha koll på. Angående pollsen så finns det två gällande modeller, och det är härifrån debatten om ”skewed polls” kommer.
Den första modellen som i princip var den enda fram till den första debatten var att demokraterna kommer rösta i mycket större utsträckning än republikanerna, enligt vissa lika många eller fler än superdemokratvalet 2008 (D +7) eller något färre (D +2-5) ungefär, detta är ännu extremare i delstatsmätningarna.
Den andra modellen som Gallup var först med att börja använda sig av är att det kommer vara lika många republikaner som demokrater som röstar eller fler republikaner. Detta bygger på det stora entusiastgapet som finns mellan republikanerna och demokraterna denna valkampanj jämfört med 2008, där demokraterna har ett långt mycket lägre engagemang nu än då, medan republikanerna har ett långt mycket högre engagemang jämfört med 08.
I ärlighetens namn har jag svårt att se hur någon på allvar kan tro att Obama kommer att nå över (!), nå upp till eller ens kommer komma speciellt nära sitt förra superval. Obama har inget momentum att tala om över huvud taget, han står och stampar och fumlar efter ny smuts att kasta på Romney, efter att folket genom de tre debatterna upptäckte att Romney faktiskt inte var monstret som Obama framställt honom som. Luften gick ur Obamas kampanj när de 300 miljonerna dollarna de lagt på att smutskasta Romney var som bortblåsta.
Romney däremot har momentum, han har lyckats formulera budskapet han vill nå ut med på ett bra sätt, en överlägsen andel av befolkningen tycker att ekonomin är viktigaste valfrågan samt att Romney är den som de tror är bäst på att hantera ekonomin. Människor är samtidigt missnöjda med landets riktning, Obamas prestation som president och cirka 54% vill att Obamacare ska rivas upp.
Bild från ett Romneyrally som drog enorm publik i Pennsylvania
Allt ovanstående, och i synnerhet siffrorna som visar på ett större republikanskt engagemang och ett mindre demokratiskt mellan 08 och nu, är för mig skäl nog att lita på den andra modellen som Gallup/Pew/Rasmussen lutar mer åt. Dessa modellskillnader gör RCP-snittet ganska ointressant, för antingen stämmer den ena modellen eller den andra.
Nu har dock Pew lämnat den modellen varför deras siffror rört sig till Obamas fördel, även Rasmussen har skruvat upp demokratandelen en del. Får Obama 08-engagemanget i röstningen tvivlar väl ingen på att han inte skulle vinna, men eftersom det är väldigt otroligt ser det väldigt ljust ut för Romney. För även i dessa demokratvänliga undersökningar leder Obama ofta med cirka en-två procentenheter, ibland är det lika och ibland leder till och med Romney.
Ett sådant utslag med D+7 mot sig visar hur stark Romney är bland independents, vilka han i många undersökningar leder tvåsiffrigt (10 upp till runt 30%(!)). Har han det övertaget på valdagen är det otroligt osannolikt att han inte vinner valet.
Här är några tweets om från Numbersmuncher som visar på hur det brukar se ut. Han har analyserat polls i det här valet och alla som är intresserade av sådant borde följa honom:
“National polls boil down to this: If turnout is D+5 or above, O wins. D+3 and under, Romney wins. 08 was D+7, 2004/10 even. I like R’s odds.”
“Newest PPP national has Obama up 1, 49-48. Sample moved up to D+6 (was D+4). Romney up w/ indies AND crossover voters.”
“Gravis Iowa poll has O +4, 49-45. Romney up w/ indies by 5. Sample is D+6 (was D+1 in 08, R+4 in 2010). If Dems are 5% more than 08 O wins.”
CNN:s slutpoll är extra intressant, så här skriver Numbersmuncher: ”CNN poll is Romney’s best of the day. A 22 point lead with indies and holding base much better than Obama. 41D/30R/29I – higher Dems than 08”.
Den har alltså D+11, vilket är löjligt skruvat, men ändå är utslaget Romney 48%, Obama 48%.
Slutligen lite om Ohio som det snackas mest om. Det sägs ju att ingen republikan har vunnit ett presidentval utan Ohio, och det låter ju väldigt speciellt och lite skrockmagiskt. Tyvärr så är det inte mer spännande än så att Ohio alltid röstar någon eller några procentenheter mer republikanskt än det nationella snittet. Med andra ord, om en republikan inte vinner Ohio har han gjort ett för dåligt nationellt val. Att Ohio på något underligt vis skulle frångå sitt historiska mönster bara för det här valet känns otroligt, speciellt när man kollar på hur stor ledning Romney har hos independents i snitt från Ohio-pollsen. Demokratsamplena är helt enkelt väldigt skeva där, och jag kommer att bli förvånad om inte Romney tar hem Ohio.
Eller hela valet för den delen heller.
* * *
[[Linus Rehn]] är en av de unga svenska kristdemokrater som kampanjar för Mitt Romney i USA. Han sitter i KDU:s internationella utskott och är även vice ordförande för KDU Stockholms stad.
