När Mitt Romneys sommarmånader summeras når betyget inte upp till godkänt. Framför allt är det två misskötta frågor som plågar Romney: deklarationerna och den ekonomiska planen. Makthavare.se:s USA-krönikör [[Sven Wennerström]] anser att Romneys kampanj omgående bör tar sig i kragen.
Sommaren var Romneys chans att låta USA lära känna honom som den kvalificerade presidentkandidat han är. Chansen att diskutera USA:s ekonomi och de tuffa val landet står inför. Men istället är det Obamas kampanj som styrt debatten och Romney har tvingats på defensiven.
Det är framför allt två frågor som plågat Romney under sommaren och som kommer att fortsätta att plåga honom hela vägen in i november.
Den ena är Romneys deklarationer. Även om det inte är ett krav, så är det praxis att kandidater offentliggör sina deklarationer för ett antal år. Pionjär för denna vana var lustigt nog Mitt Romneys far George som offentliggjorde 12 års deklarationer under 1968 års republikanska primärval.
Mitt Romney offentliggjorde – efter hårda attacker i primärvalen – 2010 års deklaration och ett löfte om 2011 års deklaration när den är färdig senare i höst. Oviljan att visa upp mer än så lämnar vidöppet för fortsatta attacker som misstänkliggör Romney för avancerad skatteplanering och ekonomisk spekulation mot amerikanska intressen. Det handlar säkert inte om något olagligt, men uppenbarligen har Romney ändå gjort bedömningen att ett offentliggörande skulle skada honom mer än att inte lämna ut deklarationerna.
Demokraterna är naturligtvis ivriga att utnyttja blottan. Majoritetsledaren i senaten, Harry Ried, har till exempel ägnat senaste veckan åt smutsig ryktesspridning om att Romney inte betalt någon federal skatt över huvud taget under flertalet år. Obmas kampanj driver samma linje och släppte också en film i veckan. Attackerna fungerar. När Romney ville prata om jobbsiffrorna för juli som släpptes i fredags – och som var en minst sagt blandad kompott – var deklarationerna allt journalisterna frågade om.
Romney har dock ett större problem än deklarationerna. Han saknar nämligen en ekonomisk politik, vilket naturligtvis är förödande för en kandidat som går till val på att fixa ekonomin.
De besked på området Romney har presenterat rör sig bland molnen och lovar skattesänkningar, utgiftsökningar och ett minskat budgetunderskott. Men hur detta ska gå till, alltså själva politiken, saknas. Detta har påtalats från flera håll under hela sommaren, men den stora smällen kom när den oberoende analysgruppen Tax Policy Center gjorde ett seriöst försök att fylla luckorna i Romneys plan och analysera de ekonomiska konsekvenserna. Trots mycket välvilliga antaganden om planens effektivitet, så gick plus och minus inte ihop utan blev en rejäl skattesmäll för medelklassen.
Det enklaste sättet för Romney att styra debatten till det han säger vara sin hemmaplan – ekonomin – vore att lägga korten på bordet och konkretisera den ekonomiska planen. Men precis som med deklarationerna har Romney gjort bedömningen att det skadar mer än hjälper honom.
Om Romneys kampanjledning inte tar sig i kragen – eller möjligen sin kandidat i örat – och återtar initiativet kommer månaderna fram till valet att utspela sig på Obamas planhalva. Romney kommer att få ägna tiden åt att försvara sig mot simpla attacker och debatten om de viktiga ekonomiska frågorna kommer att drivas av andra. I ett jämnt val kan det vara avgörande.
* * *
[[Sven Wennerström]] är PR-konsult bosatt i Washington DC. Specialintresse i amerikansk politik och har arbetat i flera amerikanska valkampanjer. Finns på Twitter som @svenwennerstrom.
