Avdragsrätt för gåvor. Framgång eller flopp?

Från årsskiftet kan privatpersoner göra avdrag i deklarationen för gåvor till vissa ideella organisationer. Om detta slagit väl ut eller inte var frågan för debatten som hölls på Frälsningsarméns lokaler på Mellangatan.

Av de 384 hjälporganisationer som har 90-konto är det drygt 38 som ansökt om att kunna få ta emot avdragsgilla gåvor, dels för att ansökan kostar 10 000 kronor och därefter 7 000 per år, men även för att reglerna är krångliga.

[[Mikael Oscarsson]] (kd) är entusiastisk över att donationer numera är avdragsgillt; ett förslag som funnits sedan 1950-talet har äntligen blivit lag.

Oscarsson menar att anledningen till att Sverige inte har en egen Bill Gates är att företag inte kan ge avdragsgilla gåvor till hjälporganisationer, men att den nya lagstiftningen är en bit på väg och lämnar makten åt folket – inte politiker – att kunna bestämma vem pengarna ska gå till.

[[Elisabeth Beckman]] ekonomichef för Frälsningsarmén, berättar att de har ansökt om att kunna få ta emot avdragsgilla gåvor – men fortfarande inte blivit godkända av Skatteverket, utan måste komma in med kompletterande uppgifter.

För Beckman är det viktigt att det även blir avdragsgillt för företag att kunna göra avdrag för gåvor. Hon menar att det finns en djup orättvisa i att företag kan göra avdrag för gåvor till sina anställda, men inte till hjälporganisationer.

[[Sara Brodahl]] insamlingschef från Cancerfonden, berättar att Cancerfonden var väldigt tidiga med att ansöka om att ta emot avdragsgilla gåvor och att de får ta emot gåvor för vissa av de uppgifter de arbetar med, men inte för allt de gör.

Sedan avdragsrätten infördes har de sett en väldigt liten ökning av intäkter, men vid riktade kampanjer med information till månadsgivare om möjligheten att få göra avdrag har det lett till att givarna ökat beloppet de skänker.

[[Hannah Bergstedt]] (s) säger att det är viktigt att se ”vad lagen vill stimulera”. Den stimulerar givandet i pengar, inte tiden som människor lägger ner. Kanske skulle en avdragsrätt för medlemskap i olika frivilligorganisationer vara lika viktigt.

Bergstedt påminner om att skattelättnader innebär att man tar pengar från den gemensamma välfärden, och då är frågan vem det är som ska bekosta välfärden i framtiden när det kommer nya ekonomiska kriser och det måste skäras ner. Är det skattebetalarna eller frivilligorganisationerna?

[[Maria Abrahamsson]] (m), som dök upp tio minuter in i seminariet, tycker att med tanke på att vi i framtiden kommer att ha en finansieringspolitik att hantera, så är det bra om det finns frivilligorganisationer som kan fungera som ett komplement – eftersom de stimulerar de ”goda krafterna”.

I allmänhet kändes seminariet som om det var fem spelare som spelade på helt olika planhalvor.