Digital demokrati – en utmaning för folkrörelserna

Kommunikation via sociala medier eller via traditionella kommunikationsplattformar? Hur kan organisationer låta medlemmar vara med och påverka vid beslutsfattande och ska dom göra det? Det var frågor som diskuterades i ett seminarium om gräsrotsrörelser, folkrörelser och demokratier hos LO i förmiddags.

Seminarium: Digital gräsrotsrörelse eller enkelriktad megafon
Arrangör: LO
Plats: Hamnplats 5
Publik: c:a 50-75 personer
Moderator: [[Marie Lidner]], LO
Budskap: Hur ska de stora folkrörelserna, facket, miljörörelsen, patientföreningar och politiska partier möta den nya utvecklingen med sociala medier?
Citatet: ”Om något diskuteras stort i sociala medier så måste vi ta hänsyn till det när vi fattar beslut, ” ([[Johan Ulvenlöv]], ansvarig för opinionsbildning digitala medier, Unionen).

LO är en organisation vars medlemskår inte alltid är den grupp som ligger i framkant i sociala medier. LO:s medlemmar tillhör en grupp som har lägre möjligheter än tjänstemän att använda sociala medier i vardagen. Det för att de har yrken som inte möjliggör att sitta framför datorn hela dagarna och twittra. Trots det satsar LO på att nå ut i sociala medier och har lyckats bra med kampanjen #mittsverige som under en fyraveckorsperiod satte arbetsmarknadspolitiken i fokus i sociala medier. Resultatet blev att 2200 personer twittrade om hur svenska arbetsmarknaden såg ut för dem. och LO-kollektivet fick ett ett hundratals nya twittrare ur medlemskåren.

Att framhålla att organisationer kan dra nytta av sociala medier är ingen nyhet idag och det konstaterade samtliga i den fyra man starka panel bestående av [[Tobias Baudin]], LOs förste vice ordförande, [[Brit Stakston]], mediastrageg JMW, [[Helena Markstedt]], generalsekreterare Fairtrade och [[Johan Ulvenlöv]], ansvarig för opinionsbildning digitala medier för Unionen. Om samtliga slog sig också för bröstet och menade att svenska organisationer nått väldigt långt med att nå ut i sociala medier. Om man twittrar till en svensk politiker i dag är chansen väldigt stor att man får svar, även som helt anonym medborgare. Men Brit Stakston inledde med den viktiga frågan, hur går vi vidare? Hur kan vi på riktigt engagera medlemskårer och engagerade människor i organisationens frågor.

- Vi har adderat ett instrumentellt verktyg i vår verksamhet, menar hon och vill nu att organisationer ska våga satsa på att utveckla sin kommunikation i sociala medier. Hur får medlemmarna vara med och påverka, till exempel en rapport som en organisation tagit fram och som de sprider i sociala medier?

LO:s Tobias Baudin menade att man försökt att skapa sociala medier-strategier inom LO men strandat eftersom man jämför twitterkonversationer med en diskussion vid kaffemaskinen och ett sånt samtal kan man inte begränsa. Han menade att det måste vara skillnad på LO:s officiella kommunikation och den informella (sociala medier).

Unionens Johan Ulvenlöv höll med. Han var skeptisk till att ta möjligheterna med sociala medier och trycka in dem för att passa in i de traditionella beslutsvägarna.

- Det finns en anledning till att fackföreningsrörelsen har funnits i hundra år, för vi har hittat vägar som fungerar, menade han och vill att sociala medier ska leva parallellt.

Brit Stakston var skeptisk. Hon menade att risken finns att det blir en chimär, att man har ett litet sociala medie-kluster vid sidan om men att man ändå inte tog hänsyn till dessa när man ska fatta de “riktiga” besluten.

Johan Ulvenlöv trodde dock att risken var liten.

- Om något diskuteras stort i sociala medier så måste vi ta hänsyn till det när vi fattar beslut, svarade han och tog upp exempel som bloggbävningar etcetera.

Avslutningsvis fick panelen svara på publikfrågan om hur man som organisation ska prioritera bland de olika kanalerna om man inte har resurser att ha en sociala medie-strategi.

- Kolla vad ni är bra på i just er organsiation och använd den tjänst som passar organisationens styrka, säger Helena Markstedt på Fairtrade.

- Se fördelarna med att med små resurser och liten insats nå ut med t ex en hashtag på twitter, säger Tobias Baudin, LO.

- En blogg är ett måste, säger Brit Stakston, JMW. Bloggen skapar en databas som gör er verksamhet sökbar i sökmotorer över tid. När ni länkar till nyhetstidningarna i era blogginlägg knackar ni dessutom på journalisternas rygg. Komplettera med Twitter för kommunikationen och var nyfikna på det som kommer framöver.

- En blogg! Den är jätteviktig för att publicera ditt material, säger Johan Ulvenstam, Unionen.

Kommentera