Mytomspunna slutna sällskap med hemliga ritualer och hälsningskoder. En maktelit som gör upp långt utanför det mediala strålkastarljuset eller de formella organisationerna. Spekulationerna kring de svenska ordenssällskapen är många, men vad är egentligen sant?
I samband med att idétidskriften Kurage släppte sitt fjärde nummer med tema Slutna rum i det civila samhället, arrangerade tankesmedjan Sektor3 ett panelsamtal med representanter från olika ordnar. Makthavare.se var där och hörde myter avfärdas och hemligheter bekräftas.
I tre hundra år har ordensällskap varit en del av samhället och vissa hävdar att det var inom dessa rörelser som idéerna om den moderna demokratin föddes. Det många inte känner till är att Sverige är ett av de ordenstätaste länderna i världen, ihop med andra länder som förknippas med öppenhet och modern demokrati. Det kan tyckas märkligt att slutna sällskap frodas i ett samhälle som strävar efter transparens. Men historiskt sett har sällskapen spelat en viktig roll i samhällsbygget. [[Andreas Önnerfors]] är docent i idéhistoria och fanns på plats för att berätta om utvecklingen och uppkomsten av dessa slutna sällskap som ett embryo till det vi i dag kallar civilsamhället.
“Man kan fundera över vad kärnan är i det vi tror är civilsamhället. Något som formerar sig utanför staten, men utan vinstintresse. Det kom nya idéer om människan på 1700-talet då det här formerades. Det var tvunget att ske i slutenhet för att det politiska samhället inte var moget för det. Sällskapen satt en agenda och hade en auktoritet, men de ingick inte i vår bild av governance. Det här skedde innan vi hade en formell demokrati i samhället”, sa Andreas Önnerfors.
Men vad är det egentligen sällskap som Odd Fellow utgör? Och varför är vissa delar i verksamheten hemlig? [[Gunnar Laninge]] är vd för Odd Fellow-huset i Stockholm och beskrev bland annat hur medel från sällskapet används i välgörande ändamål samtidigt som en stor del av verksamheten går ut på att utveckla medlemmarna själva. Odd Fellow kom till Sverige i slutet av 1800-talet och hade sin uppkomst ur skråsamhället. Än i dag får en sjuk medlem sjuktillskott och änkan till en avliden Odd Fellow-medlem får stöd från sällskapet. Odd Fellow tillåter bara män som medlemmar, men Rebecka-orden är knuten till sällskapet som en motsvarande verksamhet för kvinnor.
“Vi är 40 000 medlemmar i Sverige. Frimurarna är knappt 14 000. Rebeckorna är drygt 14 000. Vi finns på 100 orter i Sverige med ordenshus. Odd Fellow har bekostat ett kirurgteam som åkt ut i Sydamerika och Indien och lärt lokala kirurger hur man opererar bort gomspalt. De värst drabbade barnen kommer hit och bor på Odd Fellows barnhem utanför Varberg. Det är stora pengar som stoppas in i det varje år”, sa Gunnar Laninge.
Något klart svar kring varför sällskapen är könsuppdelade fick inte publiken under panelsamtalet, även om frågan lyftes några gånger. Enligt [[Karl-Erik Ericsson]], sigillbevarare och kansler vid Frimurarorden, handlar det om ritualernas betydelse.
“Seriösa ordnar har ett övergripande syfte att utveckla individen. Man använder sig av ritualen som arbetsform. För att den ska ha verkan måste ritualen vara helt okänd när man upplever den. Det är väldigt strängt men resten är vi öppna kring. Det är också en förklaring till varför man har uppdelat kvinnor och män. Det är starka upplevelser av olika skäl och då tror jag att vi män och kvinnor mår bäst och reagerar bäst när det andra könet inte är med. Det är inte bara en diskrimineringsfråga utan större än så”, sa han.
Karl-Erik Ericsson passade även på att reflektera kring en gammal myt om ritualer som går ut på att äta småbarn. “Det finns en ansats till förklaring. Frimurarna bildade barnhus till stöd för föräldralösa barn. Då uppstod antagligen myten. Ett slutet sällskap som driver barnhem verkade säkert suspekt för en del.” Barnhusgatan i Stockholm har fått sitt namn från just det barnhemmet.
[[Marie Ende]] är medlem i Rebeckaordens loge Davida. Hon hävdar att jämställdheten i ordensvärlden har ökat på senare tid.
“Rebeckorna har alltid haft egen rådspresident, men det har alltid funnits män som styrt över oss. Det är dock på väg att bli mer jämställt och det är positivt. Men på lokalt plan märker man inte det så mycket. Det är som vilken förening som helst som har centralkanslier. Lokalt stödjer vi kvinnojouren, både med praktiska saker och med pengar. Det handlar också om att kunna vara själv och diskutera utan att det sprids på byn”, sa hon under paneldiskussionen.
Marie Ende beskriver verksamheten i Rebeckaorden som ett ganska traditionellt föreningsliv, men med vissa undantag.
“Vi ses varannan vecka och då fattar vi beslut kring vart ska vi skänka pengar bland annat. Sen äter vi och har trevligt. Vi har också föreläsningar och bjuder dit olika människor och föreningar för att spegla det civila samhället. Jag tycker att det är en kamratskap och ett nätverk där jag kan känna mig som bara Marie. I andra sammanhang är jag något mer. Jag är den facklige, politikern eller den som gillar fotboll. Men här är jag bara Marie och jag blir sedd utifrån det. Skillnaden mot föreningslivet är att jag känner mig väldigt trygg i att vara en Rebecka. Jag har systrar som jag alltid kan lita på, i alla väder.”
“Samtidigt som de slutna rummen skapar de här möjligheterna så finns en tendens att slutenheten kan inta en annan funktion när övriga samhället blivit mer öppet. Då kan det upplevas som ett hot” sa Andreas Önnerfors.
“När man stänger dörrarna och stänger in sig och det är människor som representerar stora poster i samhället så blir de som sitter på toppen nervösa. Det är konspirationsteorin och det avspeglas även i svenska kvällstidningar. I ren slutenhet är vi inte ett dugg mer dramatiska än vilken golfklubb du vill”, sa Karl-Erik Ericsson från Frimurarorden.
När det gäller framtiden så verkar ställningen för ordenssällskap ganska stark. Enligt idéhistorikern Andreas Önnersfors skapas det fortfarande nya sällskap, samtidigt gör slutenheten att det alltid råder ett visst skimmer runt verksamheten och konspirationsteorier uppstår lätt.
“På internationellt plan finns det nya utvecklingar och nya inriktningar. Det är ett vinnande koncept. Folk gillar ordensällskapet som ett koncept att umgås i. Faran med fantasifostret som ordenssällskapet är, är att det kan användas i ett syfte som motverkar ursprungssyftet. Ett politiskt parti kan bli radikalt och totalitärt, likaså kan ordensällskap användas för det syftet”, sa han.
Diskussionen ägde rum på Odd Fellow-huset i Stockholm och moderator var [[Hanna Hallin]] från Sektor 3. På plats fanns 30-40 personer, vilket skickade en signal om att de här frågorna kanske inte är brännheta just nu. Däremot upplevde flera av representanterna från de olika ordensssällskapen att det var svårt att nå ut med vad de gör i mediebruset, framförallt i Stockholm. Det finns även en tradition att inte ”skryta” med de bidrag som man delar ut.
