[[Jan Eliasson]] har varit deltagare i Tällberg i 25 år och sedan 5 år tillbaka sitter han i styrelsen för Tällberg Fondation. I går anlände Eliasson till Tällberg Forum, och som den internationella storhet han är delade han med sig av många kloka tankar i en internationell kulturell inramning. Under vårt samtal gör han en del avbrott för att prata med folk som kommer fram för att hälsa och gratulera.
Vad är det du tycker varit det intressantaste i årets Tällberg Forum?
- Jag kom i går och har diskuterat ledarskap, FN:s framtid och de uppgifter som jag står inför.
Den 1 juli tillträder Jan Eliasson posten som vice generalsekreterare i FN.
- Konserten på lördagskvällen var väldigt inspirerande, den hade en trumbattle som var dramatisk men som sedan slutade lugnt. Detta nämnde jag sedan i mitt tal som beskrev att det kan sluta med fredlig lösning. Dynamiken som uppstår mellan idéer, konversation, vänskap och miljö.
Om man skulle jämföra Tällberg Forum med Davos och Bildeberg, vilken egen roll tycker du att Tällberg har?
- Jag tycker inte att det går att jämföra. Tällberg och de andra är unika. Det finns en personlighet. Själva strävan hos de som deltar är att få nya impulser inom sitt eget område och det gör man ju här.
- Det är en sorts marknadsplats för idéer och det som skapar den speciella Tällbergsstämningen är den otroligt vackra naturen; respekten för naturen som man visar med naturpromenaderna och den starka betoningen på ekologi, klimat, miljöfrågor – i kombination med ett oerhört sofistikerat musikprogram som är internationellt inriktat och som ger ett lyft åt tankarna. Tankarna får vingar och det gör att man ser frågor på ett annat sätt. Det blir som en mental trampolin.
Du tillträder som vice generalsekreterare för FN om två veckor. Vilka är de utmaningar FN står inför tycker du?
- De stora utmaningarna är att värna freden, minska de sociala orättvisorna och öka respekten för de mänskliga rättigheterna.
- Det blir ingen fred utan utveckling. Det blir heller ingen utveckling utan fred. Och det blir verkligen ingen fred eller utveckling utan respekt för de mänskliga rättigheterna. De tre delarna är viktiga pelare som ett civilt samhälle står på, och är en av de pelarna svag så är det inte bra.
- Problemen i dag är så stora och mångsidiga att andra aktörer måste samlas kring dem. FN kan inte klara utmaningarna själv, utan man behöver stöd av det civila samhället, näringslivet, den akademiska världen, tankesmedjor – och naturligtvis också viktiga regionala organisationer som EU, Afrikanska unionen osv.
- En djupare fråga och en av de stora utmaningarna i dag är huruvida vi ska välja internationalismens eller nationalismens väg. Utåtblickandet eller inåtblickandet.
- Det finns en tendens av att betrakta omvärlden som ett hot, att se den som ett problem snarare än som en möjlighet. Och man kan se vissa som fiskar i dessa grumliga vatten i vårt eget Europa nu under kristider. Då måste de internationella organisationerna som EU och FN bevisa att de kan leverera lösningar och visa att internationellt samarbete lönar sig.
- Den form som jag skulle vilja sammanfatta det på är att den goda internationella lösningen är ett nationellt intresse. Dit har vi en lång väg att gå.
