President Obama har haft ett par usla veckor. Jobbsiffrorna var dåliga, Bill Clinton har ställt till det, misstroendevalet i Wisconsin förlorades och Mitt Romney samlade in mer pengar när maj räknats ihop. [[Sven Wennerström]] förklarar varför Obama har fler sådana veckor framför sig.
Det är mycket som gått emot Obama under den senaste tiden. Presidentens omvalskampanj försöker intala folk – och kanske sig själva – att det handlade om otur. Att var och en av motgångarna knappast hade märkts om de inte kommit så tätt inpå varandra. Att alla kampanjer har dålig veckor och att det är bättre att ha en dålig vecka nu än en dålig vecka i oktober. Men det stämmer inte. Demokraterna borde ligga sömnlösa över det som hänt, eftersom det visar på allvarliga, underliggande problem. Vi tar det i tur och ordning:
Att jobbsiffrorna var sämre än förväntat befäster bilden av att den ekonomiska återhämtningen går trögt. Den bilden kommer Obama inte att kunna ändra innan valet i november. Inte utan ett ekonomiskt mirakel. Jobbsiffrorna i sig kommer inte att avgöra valet, men de påverkar hur Obama kan kommunicera.
Med svaga siffror och i många avseenden svag ekonomisk politik är det svårt att övertyga väljarna om att det ekonomiska läget har blivit bättre under Obamas ledarskap. Den svaga återhämtningen hotas dessutom akut av den europeiska krisen. Några nya stimulansåtgärder är politiskt omöjliga att genomföra. Ekonomin kommer att plåga Obamas hela kampanj.
Bill Clinton lyckades på kort tid hälla grus i Obamas budskapsmaskineri – som redan hackade betänkligt. Först genom att kalla Mitt Romneys karriär i näringslivet för “sterling”, sedan genom att påstå att samtliga George W. Bushs skattesänkningar som går ut i januari bör förlängas – Obamas linje är att höja skatten för de högst avlönade.
Att Bill Clinton skulle hålla sig till budskapet är en orimlig tanke, vi kommer att få se mer frijazzande av expresidenten under kampanjens gång. Obama ska snarare vara glad för var vecka som går utan att Clinton ställer till med en riktig skandal.
Misstroendevalet i Wisconsin var en soppa som Vita Huset först försökte avstyra och senare distansera sig från. Själva valet – och förlusten i sig – är inte så mycket att oroa sig för. Vad som däremot borde oroa Obamas kampanj är hur republikanerna i Wisconsin lyckades med sitt ground game. Utan att jämföra med demokraternas insats, måste man konstatera att den republikanska basen är ovanligt entusiastisk och redo att hugga i.
Slutligen pengarna – under maj månad samlade republikanerna in 16 miljoner dollar mer än demokraterna. När Mitt Romney de facto är den republikanska kandidaten börjar pengarna flyta in och Obamas försprång kommer oundvikligen att krympa och kanske helt försvinna. Båda kampanjerna, tillsammans med fristående organisationer, kommer att samla in rekordsummor. För Obama innebär det att han i år inte kommer att ha samma ekonomiska försprång som för fyra år sedan.
Efter några relativt behagliga månader har alltså verkligheten som kommit ikapp Obamas kampanj. Inget av det som ställde till besvär kommer att försvinna av sig självt. Nu återstår att se hur kampanjen tar till sig av det brutala uppvaknandet.
* * *
[[Sven Wennerström]] är PR-konsult bosatt i Washington DC. Specialintresse i amerikansk politik och har arbetat i flera amerikanska valkampanjer. Finns på Twitter som @svenwennerstrom.
