Inför det republikanska primärvalet i Michigan har Rick Santorum seglat upp som en möjlig vinnare och en ny front runner. [[Sven Wennerström]] skriver om stödet för Santorum i en historiskt öppen primärvalsprocess.
Det var Romneys tur den här gången. Efter förlusten 2008, var strategin för 2012 enkel: fokusera på ekonomin och rikta från början kampanjen mot Obama. Partiet skulle raskt sluta leden bakom den mest trovärdiga utmanaren. Enade i kampen om att slå Obama. Nomineringen var oundviklig.
Det gick åt skogen.
Istället ser primärvalen ut att bli en utdragen historia, en desperat jakt på någon att rösta på istället för Romney. Flera kandidater har bubblat upp, men ingen har lyckats hålla sig kvar: Bachman formtoppade under försäsongen, Cain tonade ut ur bilden ackompanjerad av skandalrykten, Perry visade sig ha förvånansvärt svårt att formulera fullständiga meningar i direktsänd teve och Gingrich kampanj har varit en magnifik, utdragen implosion från första början.
Nästa man i ledet är Rick Santorum. När Michigan går till val den 28 februari, kan han mycket väl stå som vinnare. Santorum leder i opinionsundersökningar både i delstaten och nationellt. Insatserna är höga för Romney: han är född i staten och hans far var guvernör där. En förlust skulle vara smärtsam och förlänga primärvalsprocessen ytterligare.
Frågan är om Santorum har större möjligheter att lyckas än tidigare utmanare som fallit platt efter kortvariga framgångar. Det finns tecken på det:
För det första har Santorum utvecklats under kampanjen. Debattinsatserna har blivit stabilare och han har hittat sin röst och sitt budskap. Han har till skillnad från Romney också visat att han har förmåga att identifiera sig med medelklassväljare.
För det andra har de tre vinsterna i Missouri, Minnesota och Colorado gjort Santorum till Romneys de facto-utmanare.
För det tredje undermineras Romneys plattform av positiva ekonomiska siffror och sjunkande arbetslöshet. Det öppnar för Santorum att driva sociala frågor, där han till skillnad från Romney upplevs som genuint konservativ.
Slutligen, som en pikant detalj i sammanhanget, plågas Romney av att han var stark motståndare till det ekonomiska stödet till bilindustrin och i november 2008 skrev en debattartikel i New York Times med rubriken Let Detroit Go Bankrupt.
Romney är förvisso inte uträknad. Med överlägsen organisation och välfylld krigskassa närmar han sig stadigt i mätningarna i Michigan. Romney ses fortfarande som den kandidat som har störst chans att slå Obama, både bland väljarna och i det republikanska etablissemanget.
Ett etablissemang som ryser av obehag vid tanken på att Romney-kritiska väljare skulle enas kring Santorum. Presidentvalet kommer att avgöras av mittenväljarna och Santorum har åsikter, exempelvis om preventivmedel och kvinnans plats i samhället, som ligger utanför den republikanska mittfåran. Santorum som kandidat skulle inte bara alienera stora väljargrupper, utan också riva upp motsättningar inom GOP mellan konservativa och libertarianer – motsättningar som tepartyrörelsen lyckats överbrygga.
Samtidigt, i Chicago, håller Obama-kampanjen alla tummar för Santorum.
* * *
[[Sven Wennerström]] är PR-konsult bosatt i Washington DC. Specialintresse i amerikansk politik och har arbetat i flera amerikanska valkampanjer. Finns på Twitter som @svenwennerstrom.
