För några veckor sen lanserades [[Barbro Hedvall|Barbro Hedvalls]] bok Vår rättmätiga plats, en bok om de pionjärer som kämpade för kvinnor skulle få rösträtt i början av 1900-talet och i år är det nittio år sedan kvinnlig rösträtt infördes. Barbro Hedvall är författare och debattör och tillsammans med EU-minister [[Birgitta Ohlsson]] och journalisten [[John Chrispinsson]] samtalade dem om boken och rörelsen på bokmässan.
Boken handlar om de kvinnor som reste runt och pratade med politiker och kungligheter, höll föredrag och möten, och i motvind kämpade för att rösträtten också skulle bli deras. Det tog drygt två decennier innan dom lyckades och Sverige fick kvinnlig rösträtt 1921 som sista land i Norden. Finland införde kvinnlig rösträtt redan 1906, Norge 1913 och Danmark 1915.
Det var trögt för kvinnorna som kämpade och ofta blev de anklagade för att vara suffragetter. Propagandan mot kvinnlig rösträtt kunde bestå i affischer med ledsna barn som grät för att deras mammor var ute och stred på barrikaderna istället för att vara hemma och ta hand om dem. I debatterna kunde motståndarsidans argument vara rent av löjeväckande med påståenden som att kvinnor inte kunde få rösträtt för att deras kjolar var för breda för att gå i offentliga korridorer!
- Men kvinnor som är rädda om sitt anseende driver inga reformer, säger Birgitta Ohlsson. Argumenten mot att kvinnor inte ska ta plats i de politiska korridorerna på grund av familj och barn är något hon känner igen sig. Hon menar att många av skeendena som beskrivs i Vår rättmätiga plats fortfarande existerar. Till exempel den massiva kritik hon fick när hon tackade ja till en ministerpost när hon var höggravid. I sin roll som EU-minister är hon fortfarande ofta ensam kvinna runt det politiska bordet.
Boken Vår rättmätiga plats – om kvinnornas kamp för rösträtt ges ut av Bonnier fakta.
