Inga rosa pengar i bokbranschen

Stockholm Pride sysselsätter och finansierar hbt-relaterade näringar under en vecka om året. Resten av tiden ska verksamheterna hitta sin publik utan den stora festivalens draghjälp. Under sommaren har två hbt-favoriter inom bokbranschen flaggat för nedläggning. Det handlar om Normal förlag, som lägger ner helt och hållet, och bokhandeln Hallongrottan som efter en tids ovisshet nu verkar kunna tas över av nya ägare.

[[Bitte Andersson]] startade Hallongrottan 2006, enligt egen utsago Skandinaviens enda queerbokhandel. Under en period har bokhandeln verkat gå samma öde till mötes som Normal Förlag, dvs nedläggning har hotat den lilla oasen i Hornstull där queerintresserade bokälskare har flockats de gångna åren, ätit hembakade hallongrottor och botaniserat bland allehanda queerlitteratur, klistermärken, vykort och annan kuriosa. Nu verkar hotet dock vara avvärjt.

Bitte, hur går det för Hallongrottan nu?

- Det tog lite tid att hitta någon som kunde ta över. Nu har jag flera som visar seriöst intresse och alla är jättebra kandidater för de är bättre på saker som Hallongrottan behöver, marknadsföring och allt sånt. Jag har haft jättemycket kärlek men inte så mycket affärsmässig kompetens, så det är inte en dag för tidigt att Hallongrottan tas över av folk som har bättre koll på sådana saker.

Så det beror inte på bristande lönsamhet?

- Nej, det hade aldrig någon ekonomisk orsak faktiskt alls. Jag ville byta jobb och ville hitta någon som kunde ta över. Däremot hade vi en stödfest för att få ihop notan för 2009 tidigare i somras, och just 2009 verkar vara bokbranschens värsta år någonsin. Hallongrottan har ändå haft det förhållandevis lätt, pengarna har kommit in, och vi har haft en omsättning på runt en miljon varje år.

Är det tack vare rosa pengar ni har klarat dej?

- Det kanske beror på vad man menar med rosa pengar. Hallongrottan är ju till hälften en feministisk bokhandel så den riktar sig ju inte enbart till dem som kan tänkas ha ”rosa pengar”. Däremot så skulle man kunna säga att det är kvinnopengar, men så är det ju i hela bokbranschen. Det är ju inte så att vi marknadsför oss mot hbt-personer, för vi gör ju nästan ingen marknadsföring alls, förutom att vi är på plats på t ex Stockholm Pride och feministfestivaler och sånt.

Sen i och för sig är det ju klart… vi är ju med i gaymap och har haft en banner på qx.se, men jag tror ändå inte att mer än hälften av omsättningen är ”rosa pengar”, även om vi har en stor hbt-publik som jag verkligen älskar. Men det är faktiskt många heteron som också handlar hbt-saker, både anhöriga som vill köpa presenter till någon närstående, eller som vill förstå mer. Sen verkar det finnas fler faghags som älskar böglitteratur än vad det finns bögar som gör det, haha.

[[Ulrika Larsson]], förläggare och grundare av Normal Förlag, vad hände?

- Förlagsbranschen är i jättekris. Det är en bransch där de stora aktörerna alltid har haft stort rörelsekapital. De små aktörerna har levt mer ur hand i mun, som vi, som nu får lägga ner efter drygt 5 år på grund av bristande lönsamhet. Sen har storförlagen också hjälpt till att devalvera böckernas värde genom att sälja dem för inga pengar alls på Rusta, och nu undrar alla varför de inte kan sälja böcker till fullpris. Tack för det, Bonniers!

Men finns det inte en massa rosa pengar att tjäna i förlagsbranschen?

- Man kan säga så här: När vi startade Normal förlag tänkte många i förlagsbranschen ”aha, här finns det finns rosa pengar”. De gjorde satsningar riktade mot livsstilsbögar med feta plånböcker och glassiga liv. Men ganska snart förstod de att det inte riktigt finns någon sådan marknad i Sverige. Det finns helt enkelt ingen köpgrupp av kapitalstarka bögar, däremot finns det kapitalstarka människor som kanske vill köpa samma som bögar, och vara med och sätta trender på samma sätt som man tänker att en sådan bög gör. Men det kommer aldrig att vara trendigt med litteratur, det är inte sexigt, annat än att ha vissa utvalda bokryggar att stoltsera med i bokhyllan.

- Vår målgrupp har varit en liten, men ändå hyfsat trogen grupp, men till syvende och sist inte tillräckligt kapitalstark för att kunna bära upp oss i en kris. Vi har snarare burits upp av lila pengar, dvs lesbiska pengar, och kulturtantspengar.

Vad är kulturtantspengar?

- Kulturtanten är flatvänlig, inte rädd att köpa lesbisk litteratur, egentligen köper hon samma som kulturbögen som troget köper all möjlig litteratur. Men den hbt-vänliga kulturtantens plånbok ska räcka till att försörja oss alla! Hur ska hon klara det när hon redan måste hålla alla fria teatergrupper under armarna, och köpa rättvise- och kravmärkt? Pengarna räcker ju inte!

Vad känner du nu när ni får lägga ner?

- Vi har funderat på det här så länge, så jag är lycklig nu. Att få sånt som andra människor tar för givet som semester, lön och pensionspoäng känns underbart. Men jag har inte planerat någonting framöver så det är fantastiskt för en som har levt flera år efter en jädra massa deadlines.

Kommentera