RFSL arbetar numera normkritiskt, menade deltagarna i en panel på temadagen ”RFSL 60 år”. Men definitionen av det pedagogiska greppet verkade fortfarande vara flytande.
Många konstaterar under veckan att hbt-rörelsens lagstiftningsprojekt i stort är färdiglobbade, men att det finns ”mycket kvar att göra”. Som hur hbt-personer blir bemötta på arbetsplatser och inom vård, skola och omsorg. På seminariet Arbetet med normförändring samtalade en panel bestående av projektledare för verksamheter inom RFSL och RFSL Ungdom med fokus på attitydförändring.
Panelisterna verkade eniga om att det är den normkritiska pedagogiken som ger mest effekt, oavsett om man riktar sig till brandmän, domare eller ungdomsmottagningar. Moderatorn [[Victoria Tauson]], genusvetare och projektledare, stannade upp panelen och frågade hur det kommer sig att alla projekt valt den normkritiska strategin – ”är den det nya svarta”?
[[Carlos Díaz]], projektledare för projektet Mervärt som utbildar brandmän och väktare i mångfald, tog ordet.
- Normkritiskt perspektiv handlar om en övertygelse om att det inte går att förändra utan att ifrågasätta normer. Det finns ingen i RFSL som säger sig använda något annat perspektiv än normkritik.
Och ”säger sig” visade sig vara en bra formulering, för i panelen rådde viss oenighet om vad det normkritiska greppet består av.
- Det är en stor investering för ett företag att ta in hbt-certifiering, därför är det normkritiska perspektivet viktigt, sa [[Karol Vieker]], som arbetar med RFSL:s hbt-certifiering av vårdrelaterade verksamheter. Det gör att vi kan täcka in ett större område än den smala hbt-gruppen.
[[Eddie Summanen]] som är utbildningsansvarig inom RFSL Ungdom och arbetar med projektet Transformering hade ett annat perspektiv.
- I stället för att ”plussa på” transkompetens måste vi synliggöra att *cis-personer är normen, på samma sätt som vita eller heterosexuella. Om vi inte vill ha en cis-anpassad* verksamhet, hur kan vi förändra det? Det är viktigare att använda interaktiva övningar som får folk att förstå att idag blir vissa grupper gynnade och andra missgynnade. Det är bättre än att stå och rabbla begrepp för en grupp.
[[Anneli Svensson]] från RFSL:s brottsofferjour, menade att när hon utbildar domare och poliser så måste man börja med begreppen och kanske bara hinner med H och B (homo och bi).
- Man får alltid börja med HBTABC. Transbegreppet faller bort varje gång, för då har folk blivit trötta. Där är RFSL Ungdom så viktiga, de borde utbilda oss inom RFSL också.
*Fotnot: Cis-personer är, enkelt uttryckt, motsatsen till transperson. Alltså en person vars juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen.
