Den grupp som är mest överrepresenterad gällande våldsbrott är inte – som så populärt hävdas i debatten – invandrare. Det är inte heller unga över lag – det är män. Har de politiska partierna några funderingar över varför det är så, eller accepterar man det som en biologisk självklarhet?
Samtliga deltagare i panelen som fick frågan var män. Moderatorn påpekade att när det bjuds in till debatt om våld mot kvinnor blir det en jämställdhetsfråga, och många kvinnor brukar komma. När det sätts en rubrik om våld blir det en justitiefråga och män dyker upp. Som socialdemokraten [[Claes Borgström]] sa: ”Våld är ett manligt uttryckssätt.”
Organisationen Män för jämställdhet presenterade en undersökning av riksdagspartierna, Feministiskt initiativ, Sverigedemokraterna och Piratpartiets politik kring förebyggandet av våld. I en enkätundersökning (där FP inte lämnat in svar) menade samtliga partier att man hade en genomtänkt strategi för att förstå mäns våld. I den gjorda granskningen var svaret istället det motsatta. Få, bortsett från Miljöpartiet, har lagt fokus på män som våldsverkare. Vänsterpartiet hade en förklaringsmodell om strukturella orsaker, S och C hade ganska lika avväganden mellan individuella skäl och strukturer, KD talade mycket familj och M och FP hade inte några orsaksbeskrivningar alls. Med tanke på att män står för en betydande del av våldet är det problematiskt, menade moderatorn och påpekade att regeringen har en handlingsplan om mäns våld mot kvinnor, men inget om mäns våld mot män, eller mäns våldsamhet generellt.
En nackdel med seminariet var möjligtvis att publiken fick alltför lite svar på de intressanta frågorna som kastades ut. Paneldeltagarna hade uppenbarligen inte funderat över orsaker och hanterande av mäns våld mycket nog, och moderatorn ville olyckligtvis inte skriva dem på näsan.
