Det ryktas att [[Maud Olofsson]] kommer lämna politiken efter valet eftersom hon inte orkar. Antingen är det en bluff eller så spelar Olofsson väldigt bra. Under kvällens tal i Almedalen fick åhörarna se samma ivriga, hungriga centerledare de är vana vid.
Vilket parti Olofsson företräder är mer oklart. Talet sprudlade av den klassiskt moderata retorik centerpartiet numera ofta framför: Skattesänkningar (just i kväll i form av halverad moms för restauranger och frisörer), svartmålning av oppositionen (i hårdast ordalag hittills under veckan) samt företagarpolitik för entreprenörskap.
Olyckskorparna och statsvetarna är ofta överens om att centerpartiet har problem med sin identitet. I kväll fick de vatten på sin kvarn. Samtidigt mutade Maud Olofsson stolt in positionen som alliansens miljöparti. Fem miljarder mer till miljöbudgeten och 300 000 miljöbilar 2010 jämfört med 23 000 innan miljöbilspremien infördes är tunga siffror.
Maud Olofsson bjöd inte på något vi inte redan kände till, men överraskade med att uppehålla sig vid ett erkännande av vänsterns feministiska insikter hon bekantade sig med i sin ungdom. Olofsson meddelade att hon dock inte håller med de rödgröna om lösningarna.
Olofsson ser fram emot den kommande valrörelsen, säger hon. Det politiska innehållet tycks dock inte locka opinionen. Ska centerpartiet lyckas krävs det att Olofsson kämpar ända in i kaklet. Alliansen får hoppas att ryktena om henne bara är rykten.
Vid en jämförelse av ordlikhet mellan detta tal och tal riksdagspartiledare tidigare hållit framkom att det hade mest likhet med tal hållna av Maud Olofsson själv (89 procent), [[Mona Sahlin]] (86 procent) och [[Göran Hägglund]] (80 procent). Talet liknade övriga riksdagspartiledare som följer: [[Fredrik Reinfeldt]] (75 procent), [[Jan Björklund]] (72 procent), [[Maria Wetterstrand]]/[[Peter Eriksson]] (66 procent) samt [[Lars Ohly]] (57 procent).
