SKL har nyligen en rapport där de försöker beskriva de förändringar och den modernisering som pågår inom svensk sjukvård för tillfället – nya behandlingsformer, ny teknik, bättre IT-lösningar och en mer patientcentrerad vård. Stämmer rapportens bild med verkligheten?
Paneldebatt under ledning av [[Willy Silberstein]] mellan representanter från landstingen, Sveriges läkarförbund, socialstyrelsen och den privata sjukvården.
Seminarium: DEN NYA VÅRDEN – FRÅN SJUKHUSSÄNG TILL E-HÄLSA
Arrangör: SKL, Sveriges kommuner och landsting
Plats: Hotell Wisby
Publik: 250
Panel:
[[Marie Sällström]], SKL:s styrelse & landstingsråd i Blekinge
[[Lars Erik Holm]], generaldirektör Socialstyrelsen
[[Eva Nilsson Bågenholm]], ordförande Sveriges läkarförbund
[[Henrik Hammar]], ordförande SKL:s sjukvårdsdelegation & regionråd för Region Skåne
[[Carola Lemne]], VD & koncernchef för Praktikertjänst AB
Moderator: [[Willy Silberstein]]
Budskap: Om vi ska klara framtidens sjukvård så är teknik och (bra) IT-lösningar nyckeln till effektivisering och högre kvalitet.
Citat: ”IT-systemen inom sjukvården är väl idag mest ett problem, om man ska vara ärlig” – [[Göran Stiernstedt]], chef för SKL:s avdelning för vård och omsorg
Som avstamp för diskussionen presenterade [[Göran Stiernstedt]] från SKL huvuddragen i rapporten ”Från sjukhussäng till e-hälsa – utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvården”. Betoningen låg på teknik och IT, och vad detta fält kan ge i form av effektivisering, högre kvalitet och underförstått – besparingar.
Stiernstedt bjöd också på uppfriskande självkritik, särskilt vad det gäller IT-systemen som många landsting är fastlåsta i idag. Men elefanten i rummet – frågan om prioritering och avgränsningar för den offentligt finansierade vården när den i takt med medicin-tekniska landvinningar riskerar att bli för dyr – behandlades dock inte nämnvärt. Noterbart var också att Stiernstedt refererade till hälso- och sjukvården som ”en tjänstebransch…där patienten blir allt viktigare för värdeskapandet”.
I den efterföljande debatten var panelen rörande överens om att de datorbaserade journalsystem som används idag är undermåliga – Läkarförbundets ordförande [[Eva Nilsson Bågenholm]] kallade dem t o m för ett arbetsmiljöproblem. Det ansågs olyckligt att nästan varje landsting har sitt eget system, och att kommunerna å sin sida också har egna lösningar som inte kan kommunicera med sjukhusen.
Lars Erik Holm, socialstyrelsens generaldirektör, konstaterade att vi har förlorat ett helt decennium i brist på samordning av landstingens IT-satsningar, medan Carola Lemne, VD för Praktikertjänst AB, sammanfattade det med att ”SKL har misslyckats sorgligt” i sitt uppdrag. [[Marie Sällström]], regionråd i Blekinge och ledamot i SKL:s styrelse, efterlyste stimulanspengar från staten till landstingen för satsningar på bättre IT-stöd.
Diskussionen gled sedan in på problemet med överbeläggningar på sjukhusen, d v s att det saknas sängplatser och att patienter istället placeras i korridorer, kontorsrum eller får ligga kvar på akuten. [[Henrik Hammar]], regionråd i Region Skåne och ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation, drev tesen att sjukvården behöver komma ut till patienterna i högre utsträckning nu när tekniken faktiskt tillåter det, istället för att vi lägger pengar på den enorma apparat som krävs för att transportera i ofta väldigt gamla och sjuka människor till sjukhusen för behandlingar och akutbesök.
[[Eva Nilsson Bågenholm]] återkom gång på gång till vardagen i sjukvården, och att alla snitsiga framtida lösningar för att minska patienttrycket på sjukhusens akutmottagningar ändå inte kan lösa den akuta situation som många sjukhus befinner sig i – och att den teknik som i nuläget behövs mest är sängar att lägga patienterna i. [[Carola Lemne]] påtalade att skillnaden i hur många patienter som söker akutvård fluktuerar enormt, och att det blir dyrt att dimensionera personal och lokaler efter de pikar som dyker upp då och då, utan något egentligt mönster.
Detta reagerade dock [[Lars Erik Holm]] starkt på, och förklarade att socialstyrelsen inte är primärt kritisk mot eventuella pikar i beläggningen, utan det faktum att sjukhus och landsting använder sig av kronisk överbeläggning som en lösning på sina budgetproblem, och att överbeläggning kopplats till ökade risker för patienterna.
Avslutningsvis kom kostnadsproblematiken upp i relation till nya tekniksatsningar. [[Lars Erik Holm]] snuddade vid prioriteringssvårigheterna när han konstaterade att teknikinköp ofta drivs av entusiaster på personalnivå, och att det är viktigt att komma ihåg att ett ja till en viss maskin är ett nej till en annan satsning i verksamheten. [[Eva Nilsson Bågenholm]] betonade här att det inte skadar med en viss försiktighet kring inköp av ny medicinteknik, och att sådana satsningar måste vara baserade på forskning och evidens. Dessutom antydde hon att det kanske inte skulle skada om man utvärderade nya lösningar inom sjukvården i ett större, lite mer långsiktigt (samhälls)ekonomiskt perspektiv också.
Ladda ner rapporten i sin helhet här:
”Från sjukhussängen till e-hälsa – utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvården”
