Som uppvärmning inför Lars Ohly har vänsterpartiet värvat Irma Shultz. Det låter fantastiskt. Hon är vacker som en ängel.
På en fest för några år sedan hade jag Irma Schultz till bordet. Jag fick kännedom om bordsplaceringen flera dagar i förväg, och jag har aldrig, vågar jag påstå, varit så nervös. I mina tonår sjöng Irma på i princip varje skiva jag älskade. Hon körade på var och varannan produktion från Stranded Rekords. Jag gjorde säkert bort mig totalt, jag har förträngt varenda sekund av vad som hände. Jag kommer bara ihåg att jag redan när vi satte oss förklarade min kärlek och respekt.
Nå.
Hennes framträdande, som baserar sig på hennes senare, mer andliga produktion, funkar. Det är precis som på Himlaspelet hemma i Leksand. Man är liksom religiös i säkert en kvart efter att showen är slut.
Men Lars Ohly råder bot redan efter några minuter, förstås.
