Ungefär ett år innan valet kan vi krasst konstatera hur läget ser ut. Sverige har tre partier som står och dinglar på fyraprocentspärren och om de inte redan är desperata kommer de så att bli det. Här är de bästa tipsen för hur de gör för att komma över spärren och vinna (läs: överleva) valet 2018.
Idag kom den efterlängtade och av vissa fruktade stora partisympatiundersökningen från Statistiska Centralbyrån. Undersökningen visar bland annat att Liberalerna ligger strax ovanför fyraprocentsspärren, på 4,2 procent och att Kristdemokraterna, om det vore val idag, skulle åka ur riksdagen med god marginal med sina 3,2 procent. Miljöpartiet skulle även de falla ur riksdagen, om än med betydligt mindre marginal än Kristdemokraterna om man får tro SCB. 3,8 procent av de tillfrågade skulle rösta på Miljöpartiet om det var val idag.
Det här är våra tips till småpartierna:
Valrörelsen börjar nu
Har ni inte börjat nu så är det försent. Som ett litet parti gäller det att skaffa sig ett försprång och sätta agendan för den politiska debatten som kommer under våren. Var därför ute och profilera er nu.
Den som är snabbast vinner
Som litet parti gäller det att vara kaxig och profilera sig smart, men även att konkurrera med jättarna och sno så mycket väljare som möjligt. För att vara krass. Därför måste de små partierna redan nu förutse vad de andra partierna kommer leverera i politisk väg och ta frågan innan de hinner göra det. Speed kills, det vet vi.
Ner på jorden!
Väljarna har försvunnit av en anledning. För att överleva som ett litet parti gäller det att komma ner på jorden och inse vad man inte har lyckats med – för att sedan göra det bättre.
Ta kontakt med väljarna
Nu är det läge att göra gallupundersökningar där era väljare får berätta vad de är intresserade av, och som litet parti gäller det att ta agendan i de frågor som kommer bli heta i valrörelsen. Hur vet ni det? Fråga väljarna.
Testa nya metoder
Allt som ni tidigare har gjort har förmodligen varit mer eller mindre dåligt. Då skadar det inte att lyfta blicken och prova någonting nytt. Det kan bara bli bättre. Istället för att lägga tid på utvärderingar är det bara att köra på. Ni har verkligen ingenting att förlora.
Jessica Schedvin, chefredaktör på Makthavare.se och borgerlig debattör ger här sina tips till Miljöpartiet:
Vad ska Miljöpartiet göra för att överleva valet?
Miljöpartiet måste börja prata om de sakerna som de är bäst på, skola och miljö. De har två bra företrädare och därmed all potential som finns att bli ett relevant parti.De lyckas inte för att socialdemokratin har förstört för dem. Det hade varit bättre om de inte satt i regeringen. Socialdemokratin skapades för att styra, och de borde förstått att de inte är vatten värda i en regering.
Socialdemokratin mår bra av oppositionella röster från likasinnade. Där hade Miljöpartiet haft en roll att fylla.Det är dags att växa upp och bli ett vuxet parti som tar politiken på allvar. Idealisera mindre och se till att ni syns och hörs i de frågor som Miljöpartiet är bra på. Det handlar om att skapa sig en roll i politiken för att sedan hålla fast vid den. Miljöpartiet med Åsa Romson i spetsen visade prov på hur svårt det är, samtidigt som förhandlingarna gällande utvisningarna till Afghanistan visar på att det finns möjligheter för Miljöpartiet.Jag vill helt enkelt se färre dreadskalufser och fler klackskor och portföljer. Ska man överleva nästa val är det dags att växa upp.
Joakim Holmertz, tidigare chefredaktör på Makthavare.se och (C)-märkt statsvetare ger här sina tips till Kristdemokraterna:
Vad ska Kristdemokraterna göra för att överleva valet?
Dumpa den interna vänstern. Kristdemokraternas problem är att de är spretiga och otydliga. På partiets hemsida sammanfattar Ebba Busch Thor kärnan i partiets politik under rubriken “Politiker ska inte toppstyra!” Strax ovanför länkas till tre debattartiklar, i vilka samma Busch Thor argumenterar för att olika problem kan lösas genom ökat statligt ansvar, statliga pekpinnar och riktade statsbidrag.
Kristdemokraterna är höger, men vill komplettera världens mest generösa föräldraförsäkring med möjligheten att få bidrag för att vara hemma med barnen. De är emot ett tiggeriförbud, men vill tillåta kommuner att införa det.
Det finns goda argument för var och en av ståndpunkterna, var för sig. Men de är motsägelsefulla och inkonsekventa, och gör det svårt att få grepp om vilka Kristdemokraterna är och vad de vill. Ambivalensen bottnar i att Kristdemokraterna är en förening av två oförenliga politiska falanger. Den ena falangen är en konservativ höger som vill ha en strikt migrationspolitik, fler poliser och en integrationspolitik med betoning på assimilering. Den andra falangen är en kristen vänster som vill se en generös flyktingpolitik, högre bistånd och utbyggd välfärd för äldre och funktionsnedsatta. De två falangerna delar synen på familjen som samhällets minsta byggsten, men det är också allt de delar.
Sverige har inget renodlat konservativt parti. Till höger i politiken finns därför ett utrymme som Kristdemokraterna kan ta. Men då måste de rannsaka sig själva och dumpa vänsterfalangen.
Vi har också intervjuat den (S)-märkte statsvetaren Stig-Björn Ljunggren om hans tips till Liberalerna.
Vad ska Liberalerna göra för att överleva valet?
– För partier på dekis är det frestande att hitta vad som tros vara en enkel lösning – nämligen att byta partiledare. Av två olika skäl, antingen för att partiledaren inte gör något åt problemen och därför själv blir en del av dem, eller därför att partiledaren är problemet, eller åtminstone i hög grad symboliserar detta.
Så vad bör Liberalerna göra?
– Det vore förstås frestande att rekommendera dem att bli ett riktigt liberalt parti, som står upp för frihet och individ i en tid när vi rör oss tillbaka in i en era av statlig klåfingrighet, auktoritärt styre och tendenser mot demokratur. Men tyvärr är den väljarnischen i Sverige minimal. I synnerhet just nu. Ett rent ideologiskt liberalt parti är dödsdömt.Och tittar vi på vilka väljarna är, till att börja med, så framkommer föga överraskande att deras väljare har hög utbildning, med pedagogisk och samhällsvetenskaplig utbildning, om vi får tro statsvetarstudierna. Mest tjänstemän och akademiker, och få arbetare, trots att exempelvis deras utbildningspolitik gynnar just arbetarklassen.
Bör Liberalerna gå åt höger eller vänster?
- Knepigt. Liberalernas väljare ligger själva strax till vänster om centerpartiet, men placerar liberalerna till höger om dessa. Liberalerna måste bestämma sig om de ska försöka korpa av de andra Allianspartierna främst, eller försöka vinna socialdemokrater från Löfvens vänstersvängda rödgröna röra. Man kan säga att liberalernas problem är hur de ska vinna missnöjda socialdemokrater utan att samtidigt skrämma bort borgerliga väljare.
Vilka sakfrågor kan de då satsa på, förutom försvaret och utbildningspolitiken?
- Av de borgerliga väljarna är liberalerna mest positiva till kärnkraft och könskvotering. De är jämförelsevis pigga på att höja a-kassan, öka arbetskraftsinvandringen och införa Euro. Liberalerna är värsta Nato-partiet, hatar höjd restaurangmoms och älskar avdrag för läxhjälp. De är griniga i sin inställning till att flytta statliga myndigheter bort från Stockholm. Allt det kokar ner till att liberalerna nog gör klokt i att försöka leva med att vara ett smörgåsbordsparti som nischar sig med att inta rimliga folkliga ståndpunkter på olika områden, som nödvändigtvis inte alltid är logiskt sammanhängande. Som när moderater talar så kokar det alltid ner till att skatterna ska sänkas och näringslivet få bättre villkor. Eller vänsterpartister, som alltid vill att skatterna ska höjas och näringslivet gå så bra som möjligt så att det blir lönsamt att förstatliga dem.
