Teknologins utveckling har erbjudit många fantastiska möjligheter. Precis som många andra framsteg i mänsklighetens historia kan det missbrukas. Hoten och hatet mot journalister är ett allvarligt hot mot demokratin och yttrandefriheten.
Seminarium: Stoppar ny lagstiftning om ofredanden hot mot journalister?
Arrangör: Institutet för juridik och internet och Journalistförbundet
Plats: TCO-parken
Publik: Runt 60 personer
Moderator: Helle Klein
Budskap: ”Arrangörens budskap sammanfattat”
Citatet: ”I skenet av yttrandefriheten drivs kollegor till självcensur eftersom vissa människor missbrukar sin yttrandefrihet” (Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet).
Irena Pozar började arbeta på Nyheter 24 när hon var 22 år. Hon har mottagit en hel del hot och hat på nätet. En person dömdes för hot mot henne i tingsrätten men friades i Högsta domstolen. Nu har Irena Pozar, nu för tiden chefredaktör på Veckorevyn, med hjälp av Institutet för juridik och internet stämt svenska staten inför Europadomstolen.
”Bilden är att man hotas i högst utsträckning om man bevakar politisk extremism eller kriminalitet. Det stämmer inte riktigt, vad vi ser är däremot att kvinnor är särskilt utsatta”
säger Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet.
”Det vanskliga med juridiken är att vi måste para ihop en situation och en lagtext. Det kan vara svårt när lagtexten inte är utformad för att det ska fungera i fall som har att göra med teknik som inte fanns när lagen skrevs”
säger Amanda Redin som är verksamhetsledare på Institutet för juridik och internet.
Polisen försöker att arbeta med riktade resurser för att motverka hot och hat på internet, menar Anders Hall, chef på Polisens utvecklingsmyndighet. Han menar också att de stora aktörerna i sociala medier som Twitter och Facebook, måste ta tag i den här problematiken. Jonas Nordling menar att polisen måste börja se helhetsbilden i hot mot journalister. Han exemplifierar med den senaste tidens hot och kränkningar mot journalister på Eskilstunakuriren. Anders Hall menar att riksdagen och regeringen har låga straff för hot och kränkningar på nätet och att detta är ett problem som man måste hantera på politisk nivå.
”Vi på mindre tidningar blir hänvisade till privata säkerhetsbolag. Ibland får man rådet att ’tagga ner’ lite”
Helle Klein, moderator för seminariet och chefredaktör på Dagens Arbete.
Amanda Redin tar upp problemet med att många känner sig svikna och därför försöker spåra sina näthatare själva. Hon menar att de, trots goda intentioner, riskerar att begå brott.
”Vi uppmanar absolut inte till medborgargarden, vi värnar vårt monopol”
”Vi pratar ofta om internet som något annat, att det inte är IRL, men det är visst IRL.”
konstaterar Irena Pozar.
