Har vi en åsiktskorridor? När begreppet åsiktskorridor hösten 2013 myntades av statsvetaren Henrik Oscarsson följde en rad tydliga och totala avfärdanden av korridorens faktiska existens. Så gjorde även bekräftande instämmanden.
Vi närmar oss nu årets Almedalsvecka och nya politiska vändningar som rentav kunde ha setts som otänkbara för ett år har under hösten ägt rum. Hur påverkar detta föreställningen om en åsiktskorridor?
När den liberala tankesmedjan Ohlininstitutet höll två heldagar på temat opinionsbildning och publicistikens gränser under förra veckan var åsiktskorridoren ett av ämnena. Panelister inom sfärerna debatt- respektive ledarjournalistik gick på djupet längs denna omtalade korridor – med publicistglasögon. Vad kan – eller får- egentligen sägas i den offentliga debatten idag?
Totte Löfström, debattredaktör på Nyheter24, menade att åsiktskorridoren åtminstone inte existerar i så pass bred bemärkelse som man ofta talar om den idag.
– Den aspekt man tittar minst på som debattredaktör är vilken åsikt som förs fram. Lögner och undermåliga texter är det som nekas, sade han från scenen.
Mats Edman, tidigare publisher på SKL:s tidning Dagens Samhälle är dock av uppfattningen att ett exempel på ett område där en åsiktskorridor åtminstone tidigare funnits är området migrations- och integrationspolitik. Den politiska sfärens ”180-graderssvängning” i invandringsfrågor ska ha spelat in här, menar han.
– Man kunde tidigare uppfattas som publicistiskt oansvarig om man lyfte debatt i dessa frågor. Och i vardagslivet blir man berömd om man håller med andra. Vi gillar de som tycker som vi själva.
Sara Telde, debattredaktör på Dalarnas Tidningar, instämmer i att det finns en åsiktskorridor och menar att dess innehåll och innebörd nog skiftar över tid. Den kan gälla helt andra frågor än migration.
– Det kan vara lätt att dela en text om man vet att man brukar hålla med en person, men utan att kanske inte alltid ens läst texten. Men var går åsiktskorridoren just nu? Drogfrågan och abort?
Oavsett denna korridors närvaro och i vilket omfång den begränsar debatten tycks det stå klart att en del ämnen är mer kontroversiella än andra. Inför årets Almedalen blir det spännande att se vilket genomslag mer känsliga ämnen kan få. Med tanke på hur antalet besökare väntas bli fler än någonsin kanske även Almedalens åsiktskorridor därmed breddas?
