Vad hände egentligen med filosofen Nils?

”Vi står inför en avdemokratiseringsprocess, när det gäller tillgängliga politiker. Så länge pressen är mer intresserade av snabba klick än djupa analyser har jag väldigt svårt att se att vi i den kommande framtiden har något att se fram emot.”

Det är en svår tid för Miljöpartiet just nu. Partiets företrädare både ifrågasätts och avsätts för det ena och det andra. Makthavare.se har intervjuat Nils Karlsson, kommunalråd i Malmö och känd på Twitter som @FilosofenNils. Han har fler gånger hamnat i politiskt och medialt blåsväder efter tweets bland om Daesh, Hitler och Kristdemokraterna. Under våren valde han att lämna Twitter tills vidare efter drev och dödshot mot både honom och hans familj.

Vad tänker du om journalistiken omkring ditt tweetande?

Vi har ett debattklimat just nu där missförståndet är ett debattknep. Det gynnar ingen, varken höger, vänster, rasister eller allmänheten.
Jag har suttit i många möten med pressekreteraren i Miljöpartiet Malmö och diskuterat hur vi kan diskutera saker på internet utan att maningar tas ut ur sitt sammanhang och låter galna. Kan man helt hypotetiskt ta en tweet ifrån förra sommaren och framställa politiker som idioter så har vi ett problem.

Om jag måste tänka på när jag är på Twitter att den publiken jag skriver till inte är Twitterpublik utan är Kvällspostenskribenter, så måste jag uttrycka mig på ett annat sätt. Om journalistik är att väldigt medvetet misstänkliggöra debattörer, så har samhället stora problem.

Vad tänker du om politiker på sociala medier?

Jag gick in i detta uppdrag, som politiker, och trodde man kunde vara öppen och tillgänlig, men dels så är olika sociala medier olika och har olika regler. Försöker du applicera reglerna från Twitter på debattsidor så blir det helt fel. Man har ett helt annat sätt att uttrycka sig på Twitter. Det är som en hockey-tackling, som utanför hockeymatchen skulle anses som misshandel.

En personlig tanke om att vara politiker är att alltid vara tillgänglig och även om det finns en opinion emot något man uttrycker så ska man kunna besvara vad man tänker om det. Om inte politiker är vanliga människor, utan att politiker får ett eget språk så tappar vi demokratiska värden. Vi vill ju att vanliga människor ska bli beslutsfattare, inbillar jag mig. Och ska vi ha det på det viset så ska folk som säger vad de tycker inte behöva betala enorma sociala pris.

Jag gillar att läsa vad motståndaren skriver, så som Linus Bylund och Jörgen, de som skriver intelligent om vad SD vill. Och det är sällan som SD:are skriver vad de vill intelligent.
Jag är medveten om att det många gånger är sverigedemokrater som får betala sociala pris vad gäller hot, jag vet inte, jag är inte i dem lägena, men vi kan inte ha ett samhälle där ett sådant klimat råder.

Vad tänker du om formatet för diskussion på Twitter?

I början när jag gick in i Twitter trodde jag det var som torget i Aten på Sokrates tid, där människors åsikter möts, men så är det inte. Det är en helt egen sfär. De politiska kontona på Twitter, ofta förknippade med ledarredaktionerna, tycker jag inte är representativt för Sverige.

Det är som när Aftonbladet för en debatt om identitetspolitik. Jag tror i min enfald kanske att det är någonting som berör en väldigt liten del av svenska folket. Det är akademiskt på en nivå som till och med förvrider akademin. Twitter är ju på det sättet att man tror att hela världen är där.

Om inte på Twitter, var finns du nu?

Jag pratar med fler och fler kamrater i den gröna rörelsen. Jag vet inte var vi finns om vi inte kan finnas där. Twitter var guld för att vara tillgänglig och min ambition är att fortfarande vara tillgänlig för frågor att svara på. På Twitter har jag tidigare fått en massa spännande frågor som får en att tänka till men det är problematiskt med de människor som bara vill misstolka.

Jag kan inte utsätta mitt parti, min familj eller mig för den utsatthet som innebär att bli medvetet misstolkad på Twitter. Den här tweeten jag skrev om IS i 2014, efter att den dyker upp vid varje terrordåd blir det svårt när man ska berätta för sin tioåring varför folk ringer mitt i natten och skriker på pappa. Ska jag förklara för tioåringen att folk vill döda pappa för att han är miljöpartist?

Jag har fortfarande en önskan om att politiker ska vara tillgänliga och svara på mina frågor, men jag förstår inte hur ministrar i en regering skulle vara tillgängliga utan att utstå en massa skit. Det kan jag inte begära av dem, vi är inte där.

Vi står inför en avdemokratiseringsprocess, när det gäller tillgängliga politiker. Så länge pressen är mer intresserade av snabba klick än djupa analyser har jag väldigt svårt att se att vi i den kommande framtiden har något att se fram emot. Men visst, den nya tekniken gör det möjligt för politiker att vara tillgängliga, men nu ser allt väldigt mörkt ut.

Nils Karlssons favorittwittrare
@wistikent
@kimthecynic