Frankrike 2016. Ett land som ständigt är i politisk utveckling. Ett land som ännu återhämtar sig efter en terrorattack. Spåren finns ännu kvar, sedan efter attacken har rasism och hat spridit sig allt mer på nätet och stämningen har varit något spänd på sociala medier. Bland de franska medborgarna står det dock klart – de står enade. Rädslan inte ska få övervinna varken mentaliteten eller levnadssättet i landet.
Efter att ha studerat på Sciences Po i Aix-en-Provance är jag uppslukad av politik och har fått mer än bara en känsla för det politiska systemet som skiljer sig så mycket från det svenska, här har politiken lika stor och viktig del av vardagen som vinet har.
Likt övriga Europa har nationalistiska krafter växt sig starka och segregationen ökat i även Frankrike. Marseille är Frankrikes andra största stad, och även den mest segregerade. Det krävs inte mer än en tvärgata ner från huvudgatan för att se dramatiska socioekonomiska skillnader – barnfamiljer som lever på gatan är ingen ovanlig syn.
Under den senaste månaden har allt fler gator fyllts demonstrationer. Människor som känner sig svikna av en president som gett lovord om lägre arbetslöshet. President Francois Hollande lovade vid valet 2012 att han inte skulle ställa upp igen om inte arbetslösheten gått ner vid slutet av hans styre. Arbetslösheten nu ligger över 10 procent och har dessutom ökat under Hollandes styre. Han verkar dock inte ha några planera på stiga åt sidan, och kommer med med största sannolikhet att ställa upp igen. Det som kan få Hollande att dra sig undan är om demonstrationerna fortsätter och blir starkare. ”Desto bättre väder, desto fler tar sig ut på gatan. Jag tror inte att partiet kommer att få Hollande att dra sig undan, det kommer nog att bli folket”, säger statsvetaren och professorn på Sciencs Po som undervisar i Gender and Politics.
Trots att kandidaterna är långt ifrån klara tyder mycket på att den förra presidenten Nikolas Sarkozy kommer att kandidera för republikanerna, vilket gör situationen näst en intill historisk upprepning. Sist Sarkozy ställde upp var det stora lovord, hopp och goda framtidsutsikter. ”Sarkoszy kommer inte att kunna köra en superkampanj igen där han sprider hopp om att arbeta mer lönar sig jobb, han åstadkom för lite för det”.
Marine Le Pen gjorde visserligen ingen större succé i det senaste regionsvalet men blir situationen som beräknad med Sarkozy-Hollande som kandidater igen kan det ge ett ökat stöd för Le Pen och Front National som erbjuder det franska folket ett nytt alternativ – ett självständigt Frankrike fri från framförallt Euron. Sedan efter attacken har Le Pen finslipat sin retorik. Vilket professorn tror är ett strategiskt val som ökar partiets stöd bland väljarna. Le Pen går med andra ord inte i samma linje som den tidigare partiledaren Jean-Marie Le Pen, hennes far, som använde en betydligt starkare retorik och framtoning för att uttrycka sina åsikter.
Det politiska klimatet är under ständig utveckling. Inte minst för några veckor sedan då Frankrike blev ytterligare ett land likt Sverige att förbjuda sexköp. Sexköpslagen som är inspirerad av den svenska lagen, verkar firas mer i Sverige än i Frankrike. Här råder en något skeptisk ton sprider sig på sociala medier och frågan splittrar politikerna. Jag talar med mina kursare om lagändringen, men ingen vill ta ställning. Många var inte beredda på det och känner sig långt ifrån pålästa. Är det vad Frankrike behöver just nu? Jag ställer frågan till professor som även han är tveksam och för en lång diskussion om moral och politik. Deras tveksamhet intresserar mig som själv inte kan annat an glädjas åt beslutet.
