Under 2015 valdes nya ledare inom såväl partier som ungdomsförbund och ny politik har börjat tas fram. Sakpolitiskt har 2015 präglats av stora frågor som migration, säkerhet och terrorismbekämpning. Låt oss blicka tillbaka på ett axplock av det politiska året som varit innan vi kastar oss in i nästa år.
Årets…
BESVIKELSE: ”Halvvägs”, Fredrik Reinfeldts politiska memoarbok var förhållandevis tunn – såväl bokstavligt som innehållsligt.
KOMMUNALRÅD: Carina Nilsson (S), Malmö. Under de turbulenta veckorna när avvisningar av EU-migranter i Sorgenfri ägde rum stod Nilsson ensam som symbol för det offentliga och stod mot påtryckningarna i sitt försvar av lag och förvaltning.
CHAMPAGNESPRUT: Sara Skyttedal på KD:s partistämma efter att DÖ, i och med stämmans beslut, fallit. Medan förvirring och förvåning utbröt stegade Skyttedal förberett och självsäkert fram med en skummande Bollinger i högsta hugg.
UNGDOMSFÖRBUNDSATTACK: Henrik Edin, för året nyvald LUF-ordförande, svarade ”Margot Wallström i allmänhet” när han fick frågan om årets politiska flopp – i SSU:s medlemstidning.
FINT: Gränskontrollinförandet. När höstens migrationsöverenskommelse presenterades fanns, trots pressläckor om motsatsen, inte polisiära gränskontroller med i paketet. Några veckor senare lät regeringen så införa åtgärden – men med hänvisning till förvaltningens önskemål, som dock själva slog ifrån sig med att beslutet som sådant var rent politiskt.
PARTILEDARFRÅNVARO: Gustav Fridolin, trots portföljansvaret för utbildning och språkrörsposten har 2015 för Fridolins dels varit ett år i relativ medieskugga. Åsa Romson har helt själv fått kulorna för höstens missnöje mot Miljöpartiet – såväl det interna som externa.
UPPBROTT: SDU:s ofrivilliga bortkoppling från Sverigedemokraterna. Situationen är ännu oklar, men i praktiken verkar partiet nu ha två parallella ungdomsverksamheter. Fortsättning följer.
BORTAPPADE FRÅGA: Miljön. 2015 var året som internationellt skulle rundas av med miljöfrågan i fokus, men för gemene man dränktes den av vinterns dominerande frågor migration och säkerhet.
BOMBHÖGER: Ebba Busch Thor. Genom sitt Almedalstal och diverse presskonferenser över året har Busch Thor tydligt markerat revir för KD som säkerhetspartiet som är redo att sätta in JAS-plan när orosläge råder och ser NATO-inträde som brådskande. Jan Björklund har fått tydlig konkurrens.
UTVECKLING: Anna Kinberg Batra började året tillika partiledarskapet med vaghet och konkretiserade sedan sin retorik successivt under året för att mot denna vinter av många ses som en av de tydligaste.
MINISTER: Anders Ygeman (S). Under 2015 har Ygeman fått rollen som regeringens samlande och lugnande röst, som ska försöka inge nationen hopp om ordning och reda och sakligt reda ut komplicerade situationer. I stor utsträckning verkar strategin ha lyckats retoriskt.
EUFEMISM: Andrum. Detta korta ord som mer än något symboliserade bred omläggning i landets migrationspolitik etablerades snabbt och kom att användas av såväl statsråd som partiledare i opposition.
CITAT: ”Det är skit”. Språkröret Gustav Fridolin om migrationspolitiken som den regering han själv företräder just presenterat.
ALMEDALENBEGREPP: Utvecklingsmoral. Statsminister Löfven lyckades få denna filosofisk-psykologiska term omtalad på stan och i sociala medier – men huvudsakligen utifrån det oklara i begreppets faktiska innebörd.
TWEET: ”Om ca tre minuter inleder jag en presskonferens där jag meddelar att jag kommer att lämna uppgiften som partiledare för Kristdemokraterna” – Göran Hägglund. 2015 var året då den första twitterpartiledaravgången ägde rum.
METAFOR: Regeringens ekonomiska politiks koppling till Descartés samtal med Drottning Kristina. Kristdemokraten Jakob Forssmed, blixtinkallad till Agendadebatt på grund av partiledarfödsel, drog till med en liknelse med eleganspretentioner, men som nog ingen riktigt annan förstod.
BLUNDER: Sverigedemokraterna Luleå, som i sitt skuggbudgetförslag hade kopierat stora delar rakt av från partikollegorna i Lund – med bland annat satsningar på den ”skånska landsbygden”.
CHIMÄR: Vicestatsminstertiteln Åsa Romson ”symboliskt” har, som det i år visade sig.
MEST SAKNADE AV HÖGERN: Göran Persson.
MEST SAKNADE AV VÄNSTERN: Fredrik Reinfeldt.
SYMBOL: Öresundsbron. Utöver att vara aktör i omhuldad tv-serie blev Sveriges länk till omvärlden under året tydligt politiskt sprängstoff. Det är genom Öresundsbron en stor del av flyktingarna anländer till Sverige, och det var denna bro regeringen ville få möjlighet att kunna stänga.
UTTRYCK: ”Det är inte okej” kom att alltmer etableras som Stefans Löfvens sätt att fördöma allt från terrorismplaner till försvarsteoretiska attackplaner mot Gotland.
BLOCKSKILJANDE FRÅGA: Centerpartiet och några veckor senare Kristdemokraterna tog ställning för svenskt medlemskap i NATO och en mycket tydlig höger-vänsterfråga tycktes nu uppenbara sig.
OPINIONSBILDARE: Alice Teodorescu. 2015 var Teodorescus år. Orsakade stor medial debatt vid tillträdandet som ny politisk chefredaktör för Göteborgsposten och lyckades därefter öka tidningens genomslag påtaglig. Var uppmärksammad sommarvärd P1 och lyckades därigenom bli starkt hyllad från borgerligt håll och omdebatterad på kultursidorna. Hon satte avtryck med besked.
TAL: Johanna Jönsson (C). Centerns migrationspolitiska talesperson höll i kammaren under hösten ett tal som gick till angrepp mot åtgärderna för att minska flyktingtrycket. I stor utsträckning via viral delning nådde talet till och med utanför de vanliga politiska sfärerna på nätet.
TWITTRARE: Bakjour. Av förklarliga skäl.
AVGÅNG: Marit Paulsen, omhuldad och av många närmast betraktad som folkkär folkpartistikon, som ett år efter europaparlamentsvalet lämnade sin plats för att dra sig tillbaka ur politikoffentlighetens ljus.
