Foto: Feministiskt Initiativ
Gudrun Schyman drog en blandad publik med en till synes yngre uppslutning till en fullsatt biosalong på Adelsgatan. Här höll Feministiskt Initiativ ett seminarium om förkortad arbetstid med utgångspunkt i rapporten Arbetstidsförkortning – en nödvändig samhällsreform, en rapport som Kenneth Hermele tagit fram på uppdrag av Fi:s styrelse.
Kenneth Hermele presenterar själv rapporten och inleder med att berätta att vi nått en ny fas i arbetsåldern, nämligen robotåldern. Arbetsmarknaden kommer se annorlunda ut till följd av den ökade digitaliseringen och automatiseringen vilket skulle frigöra mycket tid för oss och på lång sikt leda till högre sysselsättning då arbetet fördelas. Dessutom är tekniken ännu ett argument till varför full sysselsättning inte är uppnåeligt utan sprids som en myt av Svenskt Näringsliv.
Problembilden ser ut såhär: Sverige har ständigt minskat arbetstiden genom årtiondena, en utveckling som avstannat på 70-talet och gjort Sverige till det enda landet i Europa där arbetstiden och bördan per person ökat allt mer samtidigt som vi sett en ökad arbetslöshet. Detta har också lett till att Sverige haft de mest ökande inkomstklyftorna i Europa.
Lösningen är den förkortade arbetstiden, den är iallafall ett steg i rätt riktning och skulle leda till bättre folkhälsa och kanske även ökad jämställdhet.
Gudrun Schyman ställer frågan om hur en förkortad sysselsättning skulle finansieras, vem betalar?
När förkortad arbetstid införs sker produktivitetsvinster och samhället tjänar bland annat på att kostnaderna för sjukskrivningar minskar. Genom statliga subventioner kan arbetsgivaravgiften sänkas och flera anställningar skulle inte vara ett problem. Kenneth poängterar också att inga företag eller kommuner som under perioder infört 6-timmars arbetsdag har gått i konkurs.
Gudrun Schyman fortsätter med att beskriva näringslivet som den kreativa sidan som vågar testa nytt och skapa en bredd i sin rekrytering genom att förkorta arbetstiden. Toyota är ett exempel på ett av de större företagen.
Schyman är både talare och moderator och till scenen bjuder hon upp Roland Paulsen, författare och forskare som skrivit den omdebatterade boken Vi bara lyder: en berättelse om arbetsförmedlingen.
Paulsens främsta kritik mot arbetssamhället är att vi skapar arbete som egentligen inte fyller någon funktion eller något syfte, vi skapar arbete vars innehåll är meningslöst. Han säger bland annat att ”syftet med jobben är att fördela produktiviteten, innehållet i vad man skapar för jobb är därför meningslöst och jobben tillfredsställer inte vitala behov hos människan.”
Flera gäster bjuds upp på scenen för att delge sina perspektiv: Minna Gillberg, som arbetar för Miljöpartiet i Europaparlamentet, Samuel Engblom från fackförbundet TCO och nationalekonomen Laura Hartman.
Globala perspektiv, cirkulärekonomi, energisäkerhet och klimatfrågan tas upp och lösningen är inte den fria marknaden. Minna Gillberg säger att ”Vi kan glömma klimatet om vi inte först har jämställdhet. ‘We have to recognize market failure’ har självaste Världsbanken sagt.”
Samuel Engblom delger TCO:s syn på frågan och berättar ett en förkortad arbetstid inte står på dagordningen, däremot är en större flexibilitet och fler möjligheter till vidareutbildning på agendan.
Den enda kritiken kommer från nationalekonomen Laura Hartman som är skeptisk till påståendena som gjorts i rapporten. En förkortad arbetstid behöver inte leda till högre sysselsättning på lång sikt och inte heller till bättre hälsa eller bättre livskvalitet. Miljövinsterna av en förkortad arbetstid är också svåra att förutse om man inte förutsätter hållbara konsumtionsmönster.
Men leder förkortad arbetstid till jämställdhet då? Ja, enligt Laura Hartman är det möjligt.
