Avhoppare gav sin syn på våldsbejakande extremism

Där står den förr detta nazisten Peter Sundin och den före detta AFA-aktivisten, dansken Morten Hjörnholm. För några år sedan hade de inte kunnat stå bredvid varandra och delta i ett samtal. I bästa fall hade de bara vägrat delta, i sämsta fall hade de börjat slåss.
image
Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism ordnade idag ett seminarium där besökarna fick träffa både Morten och Peter, på samma scen och under samma tak, samtidigt. På vissa sätt skiljer deras historier sig inte så mycket åt. Samtidigt kommer de från helt olika världar.
Peter växte upp med en storebror som var nazist och en familj som hade haft högerextrema åsikter under hela hans uppväxt. Morten kom från en medelklassfamilj i ett medelklassområde och hans politiska engagemang uppmuntrades av föräldrarna, även om de inte riktigt förstod vad det gick ut på.
Peter kom in i den nazistiska rörelsen efter att en förintelsröverlevare hade pratat på hans skola. Han och några vänner kände sig utpekade genom skolans agerande eftersom de var skinnskallar. Redan samma dag kontaktade de en nazistisk organisation och två dagar senare bildade de en lokalavdelning. Morten å andra sidan gick med i Socialistisk Folkepartis ungdomsförbund. Där utförde man lagliga utomparlamentariska aktioner. Detta drog honom sedan mot det antifascistiska nätverket Antifascistisk Aktion i vilket han senare kom att ingå.
Våldsbejakande extremism har varit ett ämne som kommit att bli hett i debatten den senaste tiden. Igår ägnade exempelvis Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor en betydande del av sitt tal åt rekryteringen till den jihadistiska terrorgruppen Islamiska Staten. Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism är bland annat tänkt att ta fram en exit-strategi för människor som vill lämna de våldsbejakande rörelserna. Samtidigt är tanken att undersöka hur rekrytering kan förebyggas. Kommittésekreteraren Amir Rostami berättar om det komplicerade i att ta fram strategier både för att förebygga rekrytering och främja avhopp från dessa rörelser. Han menar att både rekryteringen och avhoppen är väldigt individuella och att ta fram en övergripande strategi handlar snarast om att ta fram en strategi på individnivå hur man en ser på saken, det finns inga universallösningar.