Igår stod det alltså klart att regeringen och Alliansen har slutit en blocköverskridande överenskommelse om betygen i grundskolan. Tidigare i år gick Alliansen ut med att man vill se betyg från årskurs 4, helt i enlighet den linje som vår före detta utbildningsminister Jan Björklund drivit hårt. Kritiken har varit hård och regeringen, med nuvarande utbildningsminister Gustav Fridolin i spetsen, har varit långt ifrån en anhängare av förslaget.
Hur som helst är en kompromiss på plats. Bestämt är att (upp till) 100 stycken skolor ska pröva systemet med betyg från årskurs 4 och därefter ska detta utvärderas och presenteras inför riksdagen år 2020. Exakt hur undersökningen ska gå till nämns inte. Skolverket kommer däremot inte att välja vilka skolor som ska vara med utan:
”Skolverket samordnar försöket med betyg från årskurs 4 och ansökan om deltagande ställs av skolhuvudmannen till Skolverket. En förutsättning är att det finns intresse hos skolans ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrar.”
Med andra ord är det frivilligt för skolorna att delta så länge inte maxgränsen på 100 skolor är nådd.
I ett idealt experiment är det praxis att de undersökta individerna (i detta fall skolorna) är slumpvis valda ur hela populationen. Detta för att sedan kunna utvärdera en genomsnittlig effekt när skolorna som testat betyg från årskurs 4 jämförs med en slumpvis vald grupp skolor som fortfarande har betyg från årskurs 6. Det problematiska med att skolor själva får anmäla sig är således att det inte nödvändigtvis blir en slumpmässigt vald grupp utan att det kan finnas särskilda egenskaper som alla dessa skolor har gemensamt. Låt oss anta att skolor som ansöker om att få vara med i testgruppen är högpresterande skolor. Urvalet blir således inte representativt och det som undersökts blir i själva verket effekten av betyg från årskurs 4 i högpresterande skolor och inte en genomsnittlig effekt.
En andra aspekt handlar om vilka effekter man vill utvärdera. Testperioden kommer att vara relativt kort och därmed begränsas mängden data. Det lär sannolikt gå att jämföra betygssnitt och även betygsutveckling under perioden 2017-2020. Däremot blir det omöjligt att undersöka andra väldigt viktiga variabler. Två exempel skulle kunna vara behörighet till gymnasium liksom ”long run outcomes” det vill säga hur detta påverkar individers chanser senare i livet.
Det är emellertid inte säkert att en kvantitativ undersökning likt den beskrivna kommer vara den enda, men det är uppenbart att man bör vara försiktig med att dra för stora växlar av resultatet då förutsättningarna inte är optimala.
