Anders, Taisto och Razmuz från Unga KRIS
Under hela Almedalsveckan har man sett biffiga killar med mängder av tatueringar och smycken och tishor med budskapet: ”Stoppa Lexbase”. Killarna, och även några tjejer, kommer från KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället, en kamratförening för före detta kriminella som står för hederlighet, drogfrihet, kamratskap och solidartet. Lexbase är ett företag som driver en webbplats där allmänheten kan söka efter personer som varit föremål för juridisk prövning i tingsrätten.
Jag träffade Anders, Taisto och Razmuz från Unga KRIS för en pratstund i ett soligt Visby för att höra vad de fått ut av veckan. Anders som är förbundsordförande för Unga Kris i Sverige var trött men nöjd efter en vecka med intervjuer, seminarier och möten. Taisto och Razmuz tyckte det varit nice att vara på Gotland, de hade pratat med mycket folk, fått bra bemötande och många hade kommit fram och frågat vad Lexbase är för något.
Jag undrade hur de blir bemötta generellt i samhället, på sätt och vis är de ju själva som ett öppet Lexbase, när de så tydligt visar att de har ett kriminellt förflutet. Men Razmuz sa att han har positiva erfarenheter från lilla Tranås där han lever, han var känd för sin ”strulighet” men nu möts han av respekt för att han förändrat sitt liv. Anders och Taisto höll med och menade att de flesta förstår vilken utmaning det är att lämna kriminalitet och drogberoende.
Hur bemöts de på anstalterna då frågade jag, gillar alla KRIS. Då skrattade de lite och sa att det varierar, en del tycker de är lite som en sekt och ser på dem som golare. Är ni det då? undrade jag, samarbetar ni med polisen? ”Vi samarbetar i vissa projekt men golar aldrig.” sa Razmuz. Anders berättade vidare om ett bra projekt med polisen och socialtjänsten om kontaktmannaskap, vilket inneburit att Unga KRIS blir kontaktade första gången någon blir anhållen och då erbjuds personen en kontaktperson från KRIS som finns tillhands dygnet runt.
Den som lever i kriminalitet har ofta en skeptisk inställning till socialtanter och poliser och då kan KRIS vara ett alternativ. Vi har själva varit i samma situation, vi vet att det handlar om flykt, makt och pengar och en rädsla att misslyckas om man väljer ett liv utanför drogerna och kriminaliteten förklarade Anders.
Men åter till Lexbase, de publicerar ju bara offentliga uppgifter, varför tycker ni det är fel? undrade jag. Anders förtydligade:
Vi anser inte att uppgifterna inte skall vara offentliga, den arbetsgivare som behöver uppgifterna får det idag också, men vi menar att har man tagit ett straff så har man sonat sitt brott. Att göra offentliga uppgifter så lättillgängliga som Lexbase gör drabbar våra barn och andra anhöriga och skapar bara rädsla. Det för inget gott med sig.
