Det är fredag i Visby och Folkpartiets dag. Vid lunchtid höll partiledaren Jan Björklund i en presskonferens där han presenterade ett krav på utökat lärlingssystem som partiet kommer att driva i budgetförhandlingarna med resten av allianspartierna. Man bedömer att förslaget i längden blir en samhällsekonomisk vinst, med att det kommer att vara en kostnad på 2-3 miljarder i budgeten.
- Det är ett förslag som vi kommer att lägga fram till förhandlingarna i höst, berättade Björklund.
Fler lärlingselever
I dagsläget finns det drygt 6000 elever i Sverige som genomgår en lärlingsutbildning. Det är ingen hemlighet att Folkpartiet länge haft ambitionen att utöka den siffran, och idag kom man med konkreta förslag. Bland annat vill man att staten ska stå för ett anställningsstöd på 80 % av lönekostnaden, att kommuner ska få stöd till lärlingssamordnare och att regelverket ska få större flexibilitet. Som resultat hoppas man kunna se att hälften av Sveriges ca 50 000 yrkeselever ska gå en lärlingsutbildning år 2020.
Dröjer innan vi ser resultat i Sverige
Under presskonferens var Björklund tydlig med att poängtera hur lärlingssystemet är en nyckelfaktor för att bekämpa arbetslösheten. Han pekade också på andra länder i Europa med lärlingssystem som har låg arbetslöshet. Samtidigt var FP-ledaren snabb med att konstatera att länder som Tyskland och Österrike haft sådana system på plats under en längre tid, och att det skulle dröja innan man har en lika välfungerande modell på plats i Sverige.
Oklart intresse från näringslivet
En av frågorna som väcktes under presskonferensen var hur stort intresset egentligen var för lärlingssystemet. Att anställa lärlingar är ett stort utbildningsansvar för små- och medelstora företag. Björklund försvarade sig med att han trodde att de ekonomiska incitamenten och dem extra stöttepelarna från staten skulle lösa problematiken. Samtidigt poängterade han hur avgörande det var att individ, kommun, skola och företag har ett intresse och engagemang för att modellen ska fungera. FP-ledaren sa även att han noterat en nyfikenhet från näringslivet när han diskuterat lärlingssystemet.
Förändrar arbetslöshetssiffran
Idag räknas studerande ungdomar som söker helgjobb, sommarjobb och andra anställningar utan att få någon sysselsättning in i arbetslöshetsstatistiken. Med lärlingssystemet skulle ungdomar med en lärlingsanställning inte räknas in i denna statistik. Jan Björklund sade dock att hans ambition med förslaget var att få fler ungdomar i ett anställningsförhållande, inte att trixa med siffrorna.
Låg lön för ungdomarna
Många av dem ungdomar som hamnar i en lärlingsanställning kommer att få en mycket låg lön även om förslaget innebär att lönen ska utgå enligt kollektivavtal. Den lägsta lönen för en lärling med ett byggavtal kommer exempelvis landa på drygt 5000kr i månaden. Björklund avvisade problematiken med att säga att detta var en hög lön för ungdomar i den åldern.
