Humanitära frågor på agendan i Almedalen

I Almedalen diskuterades det hett mellan Internationella Rödakorskommitténs (ICRC) Yves Daccord och Maria Wetterstrand om de förödande humanitära katastrofernas påverkan på både planeten och mänskligheten.

Johan Rockström, från Stockholm Resilience Center, påpekade att vi idag lever i en värld där miljöns utveckling och konflikter går hand i hand. Han anser att klimatförändringarna idag är en allt viktigare anledning till att människor flyr och att stora ekonomiska resurser går förlorade vilket i sig påverkat ekonomin globalt.

Daccord delade synen och påpekade att ICRC på många håll ser kampen om naturresurser som en av orsakerna till krig och konflikter som i sig haft förödande humanitära konsekvenser.

Daccord diskuterade vidare att man i många av de områden där ICRC arbetar, som i Sahel, har sett att klimatförändringar är en viktig orsak till krig och konflikter, vilket är en utmaning för det humanitära arbetet.  Han menar att vi inte bara kan lösa kriserna utan också måste se till att lösa de stora frågorna.

Maria Wetterstrand, Miljöpartiets före detta språkrör, menar att en rättvis och hållbar utveckling skall gå före kortsiktiga ekonomiska intressen för att uppnå de globala målen. Hon menar att vi måste öka våra klimatresurser för att vi ska kunna överleva konsekvenserna av klimatförändringen.

Daccord lyfte de stora utmaningarna mellan de humanitära behoven och förmågan att leverera en effektiv humanitär respons, med Syrien som exempel. Daccord riktade även kritik mot FN:s förmåga att leverera som humanitär aktör, och inte uppfattas som en del av konflikten. Han menar att politiska mål inte skall sättas på agendan för det humanitära arbetet.

Under diskussionerna underströks vikten av planering och samordning mellan de humanitära organisationerna, diplomati och av partnerskap med de olika aktörerna på lokal nivå för att framgångsrikt kunna åstadkomma bästa möjliga resultat för att leverera den humanitära responsen. Finansieringsprocessen från givarna till FN, internationella organisationer och till de lokala partnerna har tagit allt längre tid, vilket påverkar effektiviteten i det övergripande arbetet och ansvarsfrågan. Detta måste snabbt förändras.

Daccord har tidigare skrivit på ICRC’s hemsida:“This is the time for humanitarian agencies to make the most of their common ground, to make the most of their differences, and to move forward with a genuine commitment to filling the gaps and avoiding duplication of humanitarian aid”.

Daccord menar att vi inte kommer se några politiska överenskommelser om de humanitära lösningarna de kommande 10 åren. Maria Wetterstrand gick dock i polemik med Daccord och menade att man faktiskt genom EU lyckats åstadkomma politiska lösningar på mindre än tio år och ser möjligheter för politiskt samarbete med andra stater för att arbeta utifrån samma värdegrunder.

Miljöpartiet har drivit en politik i syfte att stärka det internationella samarbetet kring miljö, fred och utveckling samtidigt som partiet vill att demokratisera den globala ekonomin. Miljöpartiet understryker vikten av bistånd till icke-statliga organisationer snarare än till regeringar. Här vill partiet stödja organisationer som verkar för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och demokrati, samt öka stödet genom den svenska biståndspolitiken, något som också framgick tydligt när Wetterstrand talade om utmaningarna.