På EU-huset under Almedalen diskuterade man utmaningarna i EU efter det Europeiska rådets toppmötet den 27-28 juni där EU-ländernas statsministrar och regeringschefer träffades för att diskutera om den fördjupade valutaunion.
Den stora frågan på toppmötet var förstås arbetslösheten, med betoning på ungdomar. Inom EU-området saknar ca 26 miljoner arbete, av dem är 5,5 miljoner, lika många som Finlands befolkning, ungdomar. Statssekreteraren Oscar Wåglund Söderström informerade om att ungdomsarbetslösheten idag ligger på 8% i Tyskland och 56% i Spanien. Sverige ligger någonstans mittemellan.
Andra frågor som diskuterades under toppmötet var tillväxten i EU, bankunionen och den kommande sjuårsbudgeten. Frågor som Sverige underströk under toppmötet var långsiktig tillväxt, strukturella förändringar, reformeringen av skattesystem, utbildningssystem och fungerande inre marknad för att företagen skall kunna fungera.
Under toppmötet fick även länderna en rad olika rekommendationer för att balansera sin ekonomi. För Sveriges del var hushållens skuldsättning och arbetslösheten de två mest kritiska områdena. För att få översyn över länders framgångar diskuterade man att använda EU som blåslampa så att de nödvändiga reformerna genomförs.
Den fria rörligheten i Europa diskuterades som en förutsättning för att skapa fler arbeten. Med detta menar man gränsöverskridande arbeten där man diskuterar att flytta ungdomar från södra till norra Europa för att skära ner på arbetslösheten. För att detta skall fungera måste de nationella arbetsförmedlingarna samarbeta samtidigt som utbildningen måste leverera det arbetsmarknaden eftersöker.
EU:s s
trukturfonder
Genom EU:s finansiella bidrag i form av de fyra olika strukturfonder (regional-, social-, fiske- och jordbruksfonden) har man försökt att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan EU:s medlemsländer och regioner. Fonderna finns för att finansiera projekt som ska hjälpa EU:s regioner och utsatta grupper i samhället. De två första fonderna används för att finansiera utveckling inom områdena ekonomi och social sammanhållning.
Många av dessa fonder har gått till att bekämpa ungdomsarbetslöshet, bland annat i Sverige. Under toppmötet beslutade man att ca 6 miljarder, Euro motsvarande 55 miljarder kronor, skall gå till de länder med högst ungdomsarbetslöshet under åren 2014-2015 då behovet är som störst, enligt Pierre Schellekens. Ca 350 miljoner av denna budget skall gå till Sverige.
Pierre Schellekens, menar att trots den höga arbetslösheten inom EU så finns det cirka 1,5 miljoner jobb som ingen söker. Han menar att det inte bara är ekonomin som inte fungerar utan även systemen. Han tillägger att det kommer att finnas behov av ungefär 900 000 IT-proffs i EU 2015.
Bankunionen
Marie Granlund (S), vice ordförande EU-nämnden, menar att med den utveckling som har skett i Europa vill man se gemensamma regelverk och ökad stabilitet. Marie menar att man vill kunna använda samma lösningar som man gjorde på 90-talet där staten tog över när bankerna krisade, något man är överens om över blockgränserna. Dock finns det en rädsla bland andra länder att man förstatligar andra banker. Man vill också göra de befintliga kapitalreglerna tuffare, något som redan görs.
Wåglund Söderström menar att en bankunion inte har etablerats än, utan är en process i förhandling. Man diskuterar å ena sidan att ha en banktillsyn (en gemensam finansinspektion), å andra sidan hur man går in och hanterar kriser inom bankerna (en avvecklingsmekanism). Skulle Sverige gå in i en sådan union kräver man enligt Wåglund Söderström samma inflytande och insyn som andra länder med gemensamma spelregler. Tonen lades även högt på att Sverige inte ska gå in och rädda varken andra länders-eller egna bankers kriser med svenska skattebetalarnas pengar.
Här finns hela rapporten för nedladdning.
