Kärleken flödade när Malmö stadsteaters bögpjäs gästspelade under Pride. Men ibland kan det faktiskt bli för mycket av det goda.
Stockholms stadsteater har sytt ihop ett helt Pridepaket i år, i dag kritiserat som ett försök till gaywashing i en märklig notis i SvD. Att [[Tobias Brandel]] inte tycker att det räcker att [[Rikard Wolff]] spelar Maria Callas i pjäsen med samma namn för att den ska få räknas som hbt-teater bevisar att han kuggar i grundkursen i bögikoner. Det är tillbaka till skolbänken, Tobias!
En pjäs som dock ingen, på något sätt, någonsin, kan anklaga för att vara gaywashing är All we need is love, ett gästspel från Malmö stadsteater där man gjort dramatik av intervjuer med homosexuella män. Resultatet är en mix där man försöker hinna med att redovisa livssituationen för så många olika sorters bögar som man bara kan. Här syns fjollan, bögparet med barn, smygisen, gayflyktingen, fotbollsproffset och så vidare. Korta scener växlas med koreograferade danser i högt tempo. Ensemblen är tajt och sammansvetsad, och tillräckligt ohämmad för att tillbringa stora delar av tiden på scen i bara kallingarna.
Jag vet inte om det var den höga nakenhetsfaktorn som gjorde tricket, men Pridepubliken på Stockholms stadsteater var otroligt entusiastisk och lycklig på onsdagens föreställning. För ensemblen måste det ha känts som att komma hem när alla i salongen kan hänga med på varenda liten blinkning till bögkulturen. Och efter första akten var jag också charmad. Ja, faktiskt förtjust. Men så kom den. Andra akten.
Och något hände. Det blev lite för cheesy. helt enkelt. De pedagogiska greppen blev övertydliga. Danserna lite fånigare. Plötsligt märktes det på publikfrierierna att pjäsen egentligen var anpassad till en straight publik i Malmö. Jag började längta efter mer djup, i stället för redovisandet av ytterligare några bögtyper. Inte ens en storspelande [[Lindy Larsson]], som är föreställningens stjärna i en ensemble där alla håller hög nivå, lyckades rädda all ostigheterna.
Det känns snålt och trist i denna allmänna brist på hbt-pjäser att behöva säga att något kan bli för bögkramande, mysigt och må bra-igt. Men så är det, tyvärr. Det blev helt enkelt för mycket av det goda.
All you need is Love är regisserad av [[Ronny Danielsson]] och spelas på Stockholms stadsteater fram till den 5 augusti.
