Makthavare.se låter två skribenter, [[Eva Cooper]] och [[Jonas Morian]], kommentera [[Håkan Juholt|Håkan Juholts]] linjetal från varsitt perspektiv. Här går ordet till Jonas Morian.
Både [[Mona Sahlin]] och Håkan Juholt sa i går att det inte finns några höger- och vänsterfallanger inom socialdemokratin. I själva verket sades s vara en bred rörelse där alla är goda socialdemokratern. Det kan vara så att de själva trodde på detta, men jag tvivlar.
Oavsett hur det förhåller sig med den saken visste förstås Juholt att allt han sa i dag skulle tolkas just utifrån ett höger- och vänsterperspektiv. Att han ändå valde att låta vänsterretoriken dominera torde nu vara uppenbart.
Men frågan är hur mycket av denna retorik som faktiskt förpliktigar i någon egentlig politisk omsvängning av det socialdemokratiska skepp som nu fått en ny kapten. Jag lutar åt att det i själva verket inte lär bli så mycket vänstervridning. Socialdemokraterna har helt enkelt inte råd att alienera stora väljargrupper genom att föra en politik som inte ligger i folkflertalets intresse.
För det är ju trots allt skillnad på vad en nyvald partiordförande säger i sitt första linjetal och vad som faktiskt sedan blir den politiska realiteten. I den Elvis Presley-låt som spelades efter talet – samma som när Juholt valdes i går – var budskapet: ”A little less conversation, a little more action please”. Det kan vara värt att ta på allvar.
Samtidigt kan förstås inte gärna Håkan Juholt ännu bedömas utifrån något annat än vad han faktiskt säger, och ska man ta honom på orden hittills så låter det onekligen som att vänsterpopulismen nu gör ett tydligt intåg inom s, en populism som ryms inom Juholts begrepp ”social demokrati”.
Talet inleddes med ett citat ur en uppmärksammad artikel från [[Stina Oscarson]], konstnärlig ledare på Orionteatern. Hon skrev: ”Vi håller på att förvandlats till de framtidens människor som vet priset på allt men inte värdet av något”. Och tesen om att Sverige och svenska värden i allt högre takt nu säljs ut och försvinner blev ett återkommande inslag i det Juholt talade om.
Han levererade flera hårda gliringar mot alliansregeringen och det samhälle han menade var en effekt av deras regerande. Han tog också tydligt stöd i citat från gamla s-ledare som Tage Erlander och Olof Palme.
Retoriskt var det skickligt uppbyggt och levererat. Juholts omtalade humor satte också sin tydliga prägel på vad som sades. Och sannolikt kände nog en majoritet av ombuden att de nu äntligen fått en ledare som lät som man förväntade sig av en s-ordförande. Och lika sannolikt har de också fått en skicklig maktspelare som vet att det finns en tid för conversation och en tid för action.
