Vad hade Palme tyckt om boendepriserna?

Föreställningen om att politiker är separerade från folket, att politikern som sitter i Rosenbad inte syns till förrän valåret, är något som förekommer ofta i debatter om tillgänglighet till politiken. Digitaliseringen av media har bidragit till att ytterligare ge oss en närhet till politiken. En politiker som twittrar något om sitt privatliv gör det  inte av en slump, utan vet mycket väl att ju mer väljare känner en personlig koppling, ju mer kommer känna samhörighet och bygga ett förtroende hos denne.

Priserna är en ständigt högaktuell fråga i Almedalen. Det är inte ovanligt att man får lägga mellan 200-300 000 kr för ett hus i innerstaden plus moms. Linda som ofta besöker Almedalsveckan berättar om att hon och några vänner gick ihop för att ha råd att hyra en lägenhet strax utanför murarna.

“Priserna har stigit i jämn takt till att mer folk och mera aktörer kommer hit, det blir svårare och svårare för mindre aktörer att medverka I programmen då priserna överlag stiger.”

Även trycket utanför murarna har blivit större. Daniel som bor lite utanför stan, i Pilhagen, har märkt en klar förändring. Fler och fler hör av sig när har lägger upp sin lägenhet på blocket.

“Jag tror att den ökade närvaron av besökare trissar upp priserna, alla vill vara på plats, och då kostar det mer, jag bor relativt nära, det finns de som bor längre ut som lyckas hyra ut sin lägenheter.”

Freija Carlstén från jagvillhabostad.nu, menar på att Almedalsveckans bostadsdilemma speglar ungas vardag året om på bostadsmarknaden. Då var man ofta är tvungen att flytta till jobb som finns i städerna och betala höga hyror på osäkra andrahandskontrakt. Vad blir konsekvensen av att boendepriser ligger där de ligger, kan man undra?

Almedalsveckan är en unik miljö för svensk politik, det är få ställen man har så hög koncentration av politiker, direktörer, näringsliv och civilsamhället säger Eva som är pensionerad lärare. Det ger besökarna en möjlighet att framföra sin sak, och påverka den politiska dialogen. Men snart har vi inga vanliga människor här. Det kostar väldigt mycket att vara här.

Freija Carlstén har liknande tankar och anser att det gynnar de som har en väl tilltagen ekonomi eller backas upp av offentliga finanser och missgynnar de mindre aktörerna som kan behöva få göra sin röst hörd i debatten. Har man inte råd med boende så blir konsekvensen att man utestängs från viktiga möjligheter till kunskapsutbyte, informationsspridning och nätverkande.

Det finns ytterligare dimensioner till det som lyfts fram. De asymmetrier som finns på fastlandet följer med till ön. Almedalen sker inte i ett vakuum. Samhällets ojämlikheter återfinns även i visby gotland. Det är ofta samma människor med tillgång till politiker, och är bemedlade som följer med till Visby, Vilka är det som bor i innerstaden i Stockholm, Göteborg, eller Malmö? Jo det är nog samma människor som bor i innerstaden I Visby.

Boendekostnaderna kostnaden för sitt uppehälle är så högt att det per automatik stänger ute de de som saknar resurserna. De som förlorar mycket på att inte vara här, som kunde vunnit mycket. Mindre organisationer,företag och ungdomar med politiskt intresse och nyfikna på Almedalen.

Niklas Nordström – Kommunalråd i Luleå menar på att veckan är för lång, men även att kostnaderna kommer på sikt leda till att det blir otillgängligt för människor att som vill närvara. Det är en tråkig utveckling.