Pär Nuder

Från MakthavareWiki

Pär Nuder, av en känd JKL-konsult kallad ”Nutte”, är ett politiskt djur i den socialdemokratiska toppen.

Nuder är ett juristutbildat A-barn. Pappa Ants var s-tjänsteman i regeringskansliet. Vid 13 gick Nuder med i SSU, vid 19 blev han kommunstyrelseledamot i Österåker.

Som näsvis tjänsteman på justitiedepartementet 1985 blev Nuder polare med författaren Leif GW Persson. Ett år senare slog Nuder igenom som talskrivare åt Ingvar Carlsson.

Nuder betraktades som en av socialdemokratins klaraste stjärnor när han kom i lag med Göran Persson 1994. Nuder blev Perssons bollplank i utformandet av saneringspolitiken, och har för detta klassats som högersosse.

Som statssekreterare och sedan samordningsminister var han Perssons idéspruta. Han låg bland annat bakom sloganen ”vård, skola, omsorg” och de misslyckade tillväxtsamtalen med näringslivet 2003.

Nuders formella makt ökade när han blev finansminister 2004. Han hade stor del i valfiaskot 2006, då partitoppen varken kunde hantera den jobblösa tillväxten eller Per Schlingmanns kampanjmetoder. Hans interna styrkeposition är i dag oklar. Han är en erkänt skicklig debattör, men har som ekonomisk talesman haft svårt att tränga igenom Anders Borgs argumentation.

Vid ett berömt tillfälle 2004 kallade han 40-talistgenerationen för ett ”köttberg”. I valrörelsen 2006 byggde kristdemokraterna en i sitt slag unik negativ kampanj på uttalandet.

Nuder avgudar Bruce Springsteen. ”Jag har det Bruce Springsteen har: jag har ett hungrigt hjärta, och det klappar för SSU”, löd crescendot i avskedstalet till ungdomsförbundet.

Under sin tid som ordförande i Stockholms läns SSU-distrikt, i slutet av 80-talet, sägs Pär Nuder ha undertecknat bidragsansökningar baserade på uppblåsta medlemsiffror. De uppblåsta siffrorna ska inte bara ha haft till syfte att skaffa mer pengar, utan också vara ett led i att välja Nuder till ordförande för hela SSU. När Anna Lindh avgick 1990 valdes emellertid Karl-Petter Thorwaldsson till ordförande.

Nuders högersosse-stämpel har inte hindrat honom från att i riksdagsdebatter ta till följande klassretorik: "Barnflickorna i Djursholm och Täby ska bli fler. De ska ha låg lön. Samtidigt ska de som köper deras tjänster få sänkt inkomstskatt, sänkt fastighetsskatt och slopad förmögenhetsskatt. De rika blir rikare, och de fattiga blir fattigare."