Guide: Så röstar du i kyrkovalet

Det drar ihop sig till kyrkoval. Lördagen den 17:e september har alla medlemmar i Svenska kyrkan möjlighet att säga sitt om hur de vill att Svenska kyrkans verksamhet ska utformas under de närmaste åren.

Är du medlem i Svenska kyrkan har du rätt att rösta i kyrkovalet. Medlem är du som är döpt inom Svenska kyrkan och inte anmält utträde ur den eller du som är medlem i Svenska kyrkan senast 30 dagar innan valdagen.

Till skillnad från valet till kommun, landsting och riksdag kan du rösta i kyrkovalet om du har fyllt 16 på valdagen, den 17 augusti eller om du fyller år samma dag. För att kunna rösta behöver du också ha med dig ditt röstkort till vallokalen. Röstkort har den som är medlem i Svenska kyrkan fått på posten en dryg månad innan valdagen.

Kyrkovalet är ett val med väldigt lågt valdeltagande. I valet 2013 röstade endast cirka 700 000 medlemmar av drygt 5,2 miljoner röstberättigade. Detta innebär att det är lättare att påverka i kyrkovalet än i de andra allmänna valen till kommun, landsting och riksdag.

Det du röstar om i kyrkovalet är vilka som ska representera dig i kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Kyrkofullmäktige arbetar med frågor som rör församlingar på lokal nivå och är närmast att jämföra med kommunfullmäktige. Stiftsfullmäktige arbetar med frågor som rör ett helt stift (ett stift består av kyrkliga församlingar i ett större område, ett stift). Till sist har vi det vi lite slarvigt skulle kunna kalla för Svenska kyrkans riksdag, kyrkomötet. Kyrkomötet är den högsta beslutande församlingen inom Svenska kyrkan.

För att kunna kandidera för en nomineringsgrupp i kyrkovalet måste du vara döpt. Dock finns det möjlighet för att göra undantag. Undantag kan göras om den som kandiderar innehar eller tidigare har haft ett uppdrag inom Svenska kyrkan.

De flesta partier i har valt att inte ställa upp i kyrkovalet. Istället ställer grupper nära knutna till partierna upp. Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna ställer fortfarande upp i valet som partier, men de är de enda som gör på det sättet. I övrigt finns Borgerligt Alternativ (BA), som har starka kopplingar till Moderaterna, Fria Liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) som består av kyrkopolitiker som främst har kopplingar till Liberalerna, Frimodig kyrka, som är en obunden grupp som står för en teologisk konservatism, Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) som är en kristdemokratisk nomineringsgrupp, Kyrklig samverkan i Visby stift (KSV) som är en lokal nomineringsgrupp från Gotland, Miljöpartister i Svenska kyrkan som består främst av medlemmar i Miljöpartiet, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) som är en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp som arbetar för en kyrka utan partipolitiskt inflytande, Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) som är ett främst består av medlemmar och före detta partimedlemmar i Vänsterpartiet, Öppen kyrka – en kyrka för alla (ÖKA) är en nomineringsgrupp som arbetar för en öppen och tolerant kyrka.

Att rösta i kyrkovalet går till på ungefär samma sätt som att rösta i vanliga allmänna val. Du tar ditt röstkort, går till din närmaste vallokal och tar med din legitimation. Sedan lägger du din röst till kyrkofullmäktige (vit valsedel), stiftsfullmäktige (rosa valsedel) och kyrkomötet (gul valsedel).