“Vuxna måste börja fråga barnen hur de har det på nätet”

Näthat diskuteras en hel del i Almedalen i år. Frågans aktualitet har ökat ytterligare sedan Integritets- och straffskyddsutredningen kom tidigare i år, där det föreslås att olaga integritetsintrång ska kriminaliseras.

Tillsammans med Institutet för juridik och internet (IJI) arrangerade Google seminariet “Nystart i näthatsdebatten!” där många olika perspektiv lyftes. Panelen bestod av Ängla Eklund (verksamhetschef, IJI), Axel Calissendorff (advokat och hovauditör, Calissendorff & Co), Clarence Crafoord (VD, Centrum för rättvisa), Elza Dunkels (författare, docent, Umeå Universitet), Lars Arrhenius (generalsekreterare, Friends), Karin Nygårds (författare, sakkunnig och pedagog inom digitalisering, UR) och Kristina Axén Olin (generalsekreterare, Surfa Lugnt).

Paneldeltagarna hade något olika sätt att tackla näthatet. Ängla Eklund och IJI ägnar sig åt så kallad juridisk aktivism, det vill säga att de hjälper utsatta människor att stämma i väntan på en bättre lagstiftning.Axel Calissendorff lyfte sökmotorernas ansvar och menade att sidor som Google borde vara mer vialliga att hjälpa folk att få bort sökträffar. En stor del av panelen arbetar med fokus på barn, och samtliga underströk vikten av att vuxna pratar med sina barn om internet och accepterar det som en del av livet. Vuxna måste börja fråga sina barn hur det var på nätet på samma sätt som man frågar hur det var i skolan eller på fotbollsträningen. Förslaget om en nätombudsman med möjlighet att driva processer och hjälpa enskilda diskuterades. Delar av panelen tyckte att en sådan behövs eftersom situationen är så allvarlig, medan Kristina Axén Olin menade att det bör räcka med aktiv normbildning.

Det rådde enighet om att det fattas kunskap på området. Medan Clarence Crawford tryckte på att medborgarna måste få information om vilka beteenden på nätet som är olagliga menade Lars Arrhenius att rättsväsendet saknas kunskap på området och behöver utbildas på alla nivåer, från utredande polis till domare. Idag är det endast fyra procent av anmälningar om nätkränkningar som går vidare till åtal och lagföring, vilket kan relateras till att åtta av tio unga saknar förtroende för rättsväsendet när det kommer till näthat.

Panelen diskuterade utredningens förslag och var överlag mycket positiv. Både Elza Dunkels, Karin Nygårds och Kristina Axén Olin var dock tydliga med att det krävs mycket, mycket mer än lagstiftning för att näthat och nätmobbning ska upphöra. Såväl skolpersonal som föräldrar måste ta sitt ansvar. Stora delar av panelen var även eniga om att utredningens förslag kan medföra mycket positivt, men att näthatssituationen i stort tyvärr inte går åt rätt håll vilket bland annat visas av att var tredje ung tjej har utsatts för sexuella trakasserier på nätet (Friends nätrapport 2016).

Efter seminariet träffade vi Sveroks ordförande Alexander Hallberg för att prata om hans syn på nätmobbning i relation till spelvärlden.

Hur ser du och Sverok på näthat?

Vi tycker att det är ett av de största hoten, inte bara mot våra unga i Sverige utan även mot demokratin i största allmänhet. Vi ser journalister som inte vågar skriva om vissa ämnen, unga politiker som inte vågar driva vissa frågor eller väljer att hoppa av, kulturutövare som hotas och vi ser framförallt där jag kommer ifrån ungdomar som bara genom att vara på nätet får en jävla massa hat för att de uttrycker åsikter eller spelar spel på ett visst sätt. Man är väldigt exponerad och inte så skyddad på nätet på grund av näthatet. Eftersom nätet är en så oerhört viktig del av vårt samhälle nu kan det inte fortsätta så.

Vad vill Sverok göra åt näthatet?

Jag tror att det inte finns någon enkel lösning. Dels är det en förändrad lagstiftning på väg som gör att det blir lättare att åtala och skydda sig från trakasserier, hämndporr och mot de typerna som utnyttjar nätets transparens och förmåga att behålla information. Dels tror jag vi behöver överbrygga generationsgapet där vi har föräldrar som inte är så haj och ungdomar som är väldigt haj men kanske inte så världsvana. De behöver hjälpas åt och vuxna behöver, precis som panelen sa, fråga “vad gjorde du på nätet idag” och ha en större närvaro i vad ens barn gör. Sedan tycker jag också att företagen, och i vårt fall spelföretagen, behöver ta ett större ansvar, titta på vilka verktyg de erbjuder för att skydda sig. Jag tror inte att någon av de åtgärder jag nämnt i sig är tillräcklig för att rå på det här. Det handlar om att vi ska kunna nå en nivå där näthatet är acceptabelt, där det inte blir något som förstör samhället.

Panelen idag var hyfsat odelat positiva till utredningen och dess förslag. Vad tycker du om den?

Jag har inte läst hela utredningen utan en sammanfattning av den. Från min horisont tror jag att de vardagliga trakasserierna inte kommer påverkas över huvud taget. Jag tror ju att det kommer göra väldigt stor skillnad i det att det kommer leda till fler fällande domar, för den möjligheten blir mycket bredare när man kan börja prata om trakasserier snarare än livsfarliga hot. Jag är positiv till utredningen, jag tror att den kommer leda till att det blir lättare att hantera mer allvarliga former av näthat och förföljelser på nätet.