Nu börjar det hända verkligt intressanta saker inför det stundande amerikanska presidentvalet. I slutet på förra veckan rapporterade flera amerikanska medier att den tidigare New York-borgmästaren Michael Bloomberg funderar på att kandidera som oberoende kandidat. Enligt de uppgifter som framkommit där är en Bloomberg For President-kampanj särskilt trolig om det går bra för ”tokstollarna” i de etablerade partierna, Donald Trump och Bernie Sanders.
Det skulle i så fall addera en extra dimension till hela valrörelsen. Normalt är den en uppgörelse mellan en republikansk och en demokratisk kandidat som (i praktiken) bara har varandra att förhålla sig till. En oberoende kandidat av Bloombergs kaliber skulle kunna förändra den dynamiken helt och hållet, och göra positionering i flera frågor till en riktig rävsax.
Michael Bloomberg har spenderat större delen av sin karriär i det privata näringslivet. Under den tiden byggde han upp en ansenlig förmögenhet. Tidningen Forbes uppskattade 2015 hans förmögenhet till 35,5 miljarder dollar, vilket i så fall gör honom till världens 14:e rikaste person. Med andra ord skulle han kunna köpa hela Donald Trumps fastighetsimperium och knappt märka att det försvunnit pengar från kontot. Under i princip hela sin tid som affärsman var han demokrat. Då han kandiderade till borgmästare i New York 2001 gick han emellertid över till Republikanerna. Delvis för att han står närmare dem i framförallt ekonomiska frågor, och sannolikt också delvis för att profitera på det uppsving Republikanerna tillfälligt fått i New York under Rudy Giulianis tid som borgmästare.
Bloomberg vann valet och blev också omvald som republikan fyra år senare. 2007 lämnade han dock Republikanerna, för att 2009 väljas om till borgmästare som oberoende kandidat. Det har spekulerats i en eventuell presidentkandidatur från Bloomberg länge, men han har alltid avstått. Tills – eventuellt – nu det vill säga.
Politiskt får Bloomberg sägas stå närmare Demokraterna än Republikanerna. Han är en uttalad förespråkare av fri abort, förordar oftast utbyggnad av offentliga välfärdsfunktioner och vill införa striktare vapenlagar. Han kallar sig emellertid för konservativ i ekonomisk-politiska sammanhang, och står också närmare republikanerna i flera utrikespolitiska frågor.
Om Bloomberg beslutar sig för att kandidera skulle han kunna bli en rejäl huvudvärk för såväl demokraternas kandidat. I vanliga fall flyttar sig både den demokratiska och republikanska kandidaten gärna lite hit eller dit i diverse frågor för att vinna väljare från sin motståndare. De kan göra det förhållandevis riskfritt eftersom det inte står någon tredje kandidat i andra änden av skalan som de samtidigt förlorar väljare till. Det skulle förändras helt om Bloomberg kandiderade. Med honom i racet skulle det exempelvis inte alls vara riskfritt för Clinton att bli lite mjukare i vapenfrågor, eller för Donald Trump att bli lite mer kritisk mot Wall Street.
Enligt uppgifter till CNN har Bloomberg beställt opinionsundersökningar som visar att om han kandiderar skulle han ta fler röster från Donald Trump och Ted Cruz om någon av dem blev Republikanernas kandidat, än från Bernie Sanders om han blev demokraternas kandidat. Således kan man tänka sig att Demokraterna just nu sitter och håller tummarna för en oberoende Bloomberg-kandidatur. Trots det tror jag att Clinton är den som är, eller i alla fall bör vara, mest orolig. Sanders opinionsframgångar till trots är hon storfavorit att vinna den demokratiska nomineringen. Hon har en väldigt dedikerad kärna anhängare, men den kärnan är rätt liten. Det finns en anledning till att Sanders växer på hennes bekostnad; övriga av hennes supportrar är rätt lättrörliga.
Vidare så är Clintons starkaste fäste New York. Om valet står mellan bara henne och Republikanernas kandidat kommer kampen om USA:s tredje största stat bli en promenadseger och vara 29 säkra elektorer. Kandiderar Bloomberg finns en reell risk för att hon förlorar New York. Om inte annat så kommer det innebära att hon tvingas bränna en del av sin kampanjkassa för att attackera Bloomberg på hemmaplan, pengar som skulle kunnat användas till att attackera den republikanska kandidaten i de stater som normalt avgör valet; Florida, Ohio, Virginia, Pennsylvania, Michigan med fler.
Dessutom så är Michael Bloomberg, sin konservativa ekonomiska ådra till trots, i grund och botten en demokrat. Han är uppväxt i de mörkblå staterna New Jersey och Massachusetts, har levt och verkat större delen av sitt vuxna liv i den ännu mer mörkblå staten New York, och har under merparten av sitt liv öppet kallat sig demokrat. Under sina åtta år som republikan blev han dessutom hårt kritiserad för att svika konservativa ideal, och frekvent anklagad för att vara en RINO – Republican In Name Only.
Särskilt hotfull mot Clinton blir en eventuell Bloomberg-kandidatur då man beaktar att han skulle kunna locka väljare från Donald Trump redan i primärvalen och därmed kosta honom nomineringen. Clinton skulle vara klar favorit om den slutgiltiga fajten stod mellan henne och Trump. Skulle det istället stå mellan henne och Rubio, Bush eller Christie får hon det betydligt tuffare. Lägg Bloomberg på det och frågan är om det inte är fördel Republikanerna.
Att Bloomberg skulle gå och vinna presidentvalet håller jag för osannolikt, till och med om det skulle stå mellan Trump och Sanders. Senast en kandidat från utanför de två stora partierna vann en enda elektor var 1968. Icke desto mindre skulle han i hög grad kunna påverka valets utfall.
