Kommunikationsbyrån Gullers Grupp anordnade igår seminariet Almedalen 2022 – utdött eller blomstrande? Med avstamp i Almedalens utveckling de senaste åren diskuterades hur dels Almedalen, men också medialandskapet och kommunikation i stort, kan komma att utvecklas de närmaste åren. Deltog i panelen gjorde medie- och kommunikationsvetenskapsprofessorn Jesper Strömbäck, Aftonbladets nyhetschef Karin Lindblom, och LSU:s ordförande Felix König, modererade av Gullers Grupps projektledare Cecilia Wemming.
Seminariet inleddes med ett kort föredrag av Strömbäck, om vilka mönster och trender som kan skönjas i kommunikations och medias utveckling de senaste decennierna. Bland annat berördes det välkända faktumet att papperstidningen blir allt mindre vanlig, och hur klyftan i medvetenhet och kunskap om omvärlden mellan de som aktivt söker efter nyheter och de som aktivt undviker detsamma vidgats i och med Internets intåg, samt vad Strömbäck kallade ”terapeutiskt engagemang” – engagemang som inte gör någon skillnad men som får människor att känna att de gör en insats eller tar ställning, exempelvis att gilla en kampanj på Facebook.
Den efterföljande paneldiskussionen var en smula spretig och berörda en mängd olika saker. Intressant var dock diskussionen om huruvida Almedalens snabba expansion är negativ för det demokratiska utbyte mellan å ena sidan politiker och å andra sidan näringsliv och civilsamhälle som är anledningen till att Almedalen växer. Ju fler som är i Almedalen och försöker synas, desto svårare är det för varje enskild deltagare att bli sedd. Detta menade Strömbäck har lett till att nyttan med att vara i Almedalen har minskat de senaste åren.
Det stora ”bruset” under Almedalsveckan medför också svårigheter för media att bevaka och rapportera om den, menade Lindblom, som medgav att hon inte trodde att Aftonbladets läsare var så intresserade av stora delar av deras Almedalsrapportering. Hon menade att det är en utmaning för media att rapportera om Almedalen på ett sätt som läsare på fastlandet upplever är intressant och relevant.
Detta förde diskussionen in på Alice Stenströms C-uppsats När alla vill höras – nyhetsvärde under Almedalen som Makthavare skrev om i somras, i vilken hon menar att kvällstidningarna skapar myten om Almedalen. Att media vill vara i Almedalen bara för att vara där, snarare än för att det faktiskt finns något att rapportera om. Strömbäck fyllde i med hans erfarenheter av människor som närmat sig honom och sagt ”Vi ska till Almedalen, vad ska vi göra där?”. Strömbäcks svar var ”Vet ni inte vad ni ska göra i Almedalen, åk inte dit.”
En annan risk som lyftes med Almedalen var risken för att små aktörer i framförallt det civila samhället kanske inte kommer ha råd att delta i Almedalsveckan i takt med att evenemanget blir större och priserna högre. Felix König påpekade emellertid att de senaste årens utveckling inte pekar i den riktningen, de senaste åren har civilsamhällets deltagande snarare ökat, trots stigande priser.
Hela panelen trodde emellertid att Almedalen fortfarande finns kvar och blomstrar år 2022, och att många av de problem som diskuterades under seminariet då har lösts.
