Journalister, politiker och PR-konsulter byter allt oftare roller med varandra och trenden är att fler journalister går mot PR-branschen än tvärtom. En mäktig strategisk kommunikationselit håller på att växa fram, ofta med dålig insyn från medborgarna och med en problematisk ogenomskinlighet ur ett demokratiskt perspektiv. Det är några av slutsatserna som forskarna Göran Palm och Håkan Sandström från Linnéuniversitetet hunnit dra hittills i ett nystartat forskningsprojekt.
– Vem är det som formulerar tidens tankar kring politik och vad är det för tankar? Vi intresserar oss också för det vi kallar kommunikationseliten. Det finns många såna och vi har bestämt oss för att titta på poltiker, journalister och människor inom pr-verksamheter som sysslar med politisk pr, säger Göran Palm, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Göran Palm och Håkan Sandström från Linnéuniversitetet
Hypotesen i projektet är att en Stockholmsbaserad kommunikationselit formulerar tidens tankar om politik. Just nu pågår också en positionsförflyttning mellan PR, politik och journalistik som forskningsprojektet fokuserar på. Frågeställningarna kretsar också kring på vilket sätt positioner inom politik, politisk journalistik och PR är utbytbara. Och om politik konstrueras genom strategiska elitnätverk, vilka konsekvenser har det för demokratin och medborgarna?
En förstudie har gjorts där man försöker undersöka hur stora förflyttningarna är. Trenden är att både politiker och journalister till exempel väljer att gå vidare i karriären genom att gå in i PR-branschen.
Just nu sker tre parallella utvecklingsmönster enligt Håkan Sandström, adjunkt och doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap.
- Politikens marknadsorientering
- Journalistikens marknadsorientering
- PR/Kommunikationsbranschen – en expanderande marknad
Enligt Göran Palm är en tendens att nyhetsjournalistiken sakta monteras ned. Det blir färre journalister på nyhetsredaktionerna och de får allt fler uppgifter att utföra.
– Undantaget är det begränsande skiktet elitreportrar som har mer makt över sitt eget jobb. Men majoriteten av svenska nyhetsreportrar har inte den makten.
Det här kan innebära att journalistiken hamnar i underläge gentemot poltiken hävdar Göran Palm.
– I motsats till journalistiken som ”downsizar” så växer PR- och kommunikationsbranschen och har gjort så under ganska många år. Det har hänt väldigt mycket med till exempel medlemsantalet i Sveriges kommunikatörer. Vi har ett 1000-tal pr-konsulter i Sverige och många av de jobbar med politisk opinionsbildning och public affairs. Det är expanderande marknad till skillnad från journalistiken, säger Håkan Sandström.
Inte bara PR-konsultbranschen utan hela kommunikationssfären växer. Och de befolkar Almedalen.
Som en början på forskningsprojektet har förflyttningarna mellan de olika rollerna undersöktes. Och trenden är tydlig, fler går från politik och journalistik till pr än tvärtom.
Så här såg förflyttningarna ut under undersökningsperioden:
- Från politik till pr: 57 personer
- Från journalistik till pr: 48 personer
- Från journalistik till politik: 44 personer
- Från pr till politik: 19 personer
– Det är journalistiken man lämnar för att gå över till pr-sfären eller politiken, säger Håkan Sandström.
- 13 av 80 socialdemokrater som slutade med politiken efter valförlusten 2006 gick över till pr-branschen
- Av 40 avhoppade borgerliga politiker gick 6 till pr-branschen
- Fyra statsråd i nuvarande regeringen har en bakgrund som pr-konsulter
- Ett 15-tal före detta statsråd och statssekreterare är idag verksamma som pr-konsulter
– Det intressanta är att man går flera vändor. Man tar inte bara steget över från journalistik till pr, säger Håkan Sandström och visar flera exempel på personer som gått från pr till politik och sen tillbaka till pr-branschen igen, eller som gått från en roll som politisk reporter till ett politiskt parti och senare till en roll som pr-konsult.
Man kan betrakta det här som ett demokratiproblem enligt Göran Palm. Han beskriver bilden av en mäktig strategisk kommunikationselit.
– Uppstår det en samsyn mellan de här grupperna om hur politiken ska se ut? Vilket inflytande har personerna som inte är politiker över de politiska processerna? Det blir ett demokratiskt problem i sig att personer som inte är valbara påverkar politiken, säger Göran Palm.
Ett utmärkande drag för västerländsk politik är att den blir allt mer ogenomskinlig enligt Göran Palm.
– Vår uppfattning är att det inte finns något parti idag som kan kallas sig ett folkrörelseparti. Någon forskare sa att det är inte medlemmarna som lämnar partierna, det är partierna som lämnar medlemmarna. Idag använder partierna metoder för att undersöka vilka grupper i samhället som kan tänkas rösta på partiets politik, sen bryr man sig inte om resten. Man tar reda på väljarnas favoritfrågor och så presenterar man sig som ett parti som kan hjälpa till med de frågorna, säger Göran Palm. Partierna följer marknadslogik och agerar precis som ett företag som har något att sälja, fortsätter han.
Forskningsprojektet fortsätter nu genom fördjupning av frågeställningarna ovan.
