Spretigt är ett ord som ganska bra sammanfattar SNS:s frukostseminarium om jämställdheten i näringslivet. Bristen på definitioner gjorde att talarna inte riktigt pratade om samma sak, något som gör det svårt att debattera.
Det var en handfull män som hittat till den fullsatta konferenssalen när SNS laddade upp inför Internationella kvinnodagen med Tre blixtdebatter om jämställdheten i näringslivet. Närmare 200 kvinnor från både politik och näringsliv lyssnade på tre av författarna till boken Kvinnors företagande – mål eller medel?.
Talarna pratade om hur de såg på kvinnors företagande och jämställdhet och bemöttes sen av mer eller mindre oliktänkande argument från någon med ett annat perspektiv, men några blixtdebatter var det nog aldrig riktigt tal om.
Hetast blev diskussionen mellan [[Eva Blomberg]], forskare vid Södertörns Högskola, och [[Maria Ludvigsson]], Svenska Dagbladet, som hade olika bild av vad jämställdhet och målet med jämställdhetspolitiken faktiskt är.
– Målsättningen med jämställdhetspolitiken är alltid 50/50, det vill säga att lika många män som kvinnor ska vara till exempel företagare. En strävan efter lika utfall inte efter lika rättigheter eller förutsättningar, säger Maria Ludvigsson.
– Så fort vi diskuterar jämställdhetspolitik finns det minst en person som pratar om ”hur kvinnor är” och det leder ofta till att vi tycker att kvinnorna behöver lite hjälp på traven, fortsätter hon.
Maria Ludvigsson, som tidigare jobbat för Svenskt Näringsliv, tycker inte att den organisationen ska jobba med jämställdhetsfrågor utan med frågor som ger alla företagare bättre förutsättningar.
– Det är klart att jämställdhetsfrågan är viktig för kvinnor som driver företag, säger Eva Blomberg. Hon tycker även att just jämställdhetsfrågan är viktig för en organisation som Svenskt Näringsliv och hennes lösning på det ojämställda företagsklimatet är att kvinnor måste engagera sig i intresseorganisationer och nätverk för att göra sina röster hörda.
I publiken finns bland annat [[Sussi Kvart]], styrelseledamot i H&M, som kommenterar att vi ofta fastnar vid frågor som kvotering. Rekryteringen till bolagsstyrelser sker ur etablissemanget och det är inte heller möjligt för vilken man som helst att ta sig in där, trots att han är man.
– Vi har 250 börsnoterade bolag i Sverige och kvotering skulle röra c:a 2000 personer, säger Sussi Kvart. Det är bättre att fokusera på jämställdhet i andra delar av näringslivet, som att skapa förutsättningar för de unga kvinnorna.
Seminariet fortsätter med att [[Elisabeth Sundin]], Linköpings Universitet, pratar om hur det gått när Linköpings kommun öppnat för privata aktörer inom vård och omsorg.
Trots att just vård och omsorg är en sektor som ofta påstås lämpa sig mycket bra för kvinnors företagande, har Linköping inte lyckats gynna de små lokala företagen, av olika anledningar. Istället har stora aktörer, som Carema, utnyttjat det stora försprång de hade på marknaden.
Elisabeth Sundin säger samtidigt att det finns ganska enkla förändringar som skulle ge de små lokala aktörerna, och då kanske kvinnorna, en betydligt bättre chans på marknaden.
– Om broschyrerna som beskriver de olika vård- och omsorgsvalen skrev ut annan information än de gör i dag och vi kunde läsa att Carema är ett jättestort företag som ägs av riskkapitalister med säte på Seychellerna, då skulle ingen välja det, säger Elisabeth Lundin.
Avslutningsvis pratar [[Leif Melin]], Internationella handelshögskolan i Jönköping, och [[Fillippa Lindström]], vice vd på Upplands Motor, om kvinnor i familjeföretag och hur döttrar sällan ses som ett tänkbart alternativ när familjens företag ska gå i arv.
– Kvinnor ges chansen när det inte finns män i familjen som kan ta över, säger Leif Melin. Eller om det behövs snabba skiften som vid sjukdom eller andra oväntade händelser.
Han berättar även att det är vanligt att den förstfödde sonen tar över utan vidare reflektion, att företagarna antar att döttrarna inte är intresserade och lämpade för företagsdrift.
– En av de viktigaste sakerna i vår familj har varit att man kvalificerar sig operativt i andra företag, säger Fillippa Lindström.
Med sin pappa, och kollega, [[Anders Lindström]] i publiken berättar Filippa Lindström om hur hon har valt att jobba i familjeägda Upplands Motor, ett företag som i dag omsätter 2,5 miljarder kronor.
Samtidigt berättar Anders Lindström hur han haft som målsättning att barnen ska kunna äga företaget han byggt upp utan att vara tvungna att arbeta operativt i det.
Ett spretigt frukostseminarium med många trådar klarar sig genom att jämställdhet i näringslivet är ett ämne som som engagerar. Publiken i lokalen vill verkligen att näringslivet ska bli mer jämställt och även om ingen av talarna riktigt kan ge oss svar på hur, så ser Fillippa Lindström till att vi lämnar dagens seminarium med hopp om en framtid för kvinnligt företagande.
