RECENSION| Två böcker om [[Wikileaks]] landade på skrivbordet häromdagen. Efter att ha läst dem poppar spontant två frågor upp: Är detta böcker? Och varför har någon beslutat att publicera dem? Men kanske är de liksom Wikileaks självt ett nytt fenomen som vi kommer se mer av framöver?
I spåren av [[Julian Assange|Julian Assange]] skapelse och avslöjanden genom Wikileaks strömmar det ut en smärre flod av böcker på marknaden som försöker beskriva både Wikileaks som organisation och fenomen, men också personerna bakom sajten med grundaren Assange i spetsen.
Två av dessa är inte skrivna och inte utgivna av författare, utan snarare information om ämnet hämtad från nätet i allmänhet och Wikipedia i synnerhet, och sammanställd i tryckt form av redaktörerna [[Jenny Reese]] (Off the record guide to Wikileaks: Julian Assange, The advisory board and controversy) respektive [[Edward R. Miller-Jones]] (Wikileaks – Removing the ‘top secret’ seal).
Varför då, blir den omedelbara frågan? I synnerhet som följande programförklaring återfinns på insidan av den sistnämnda ”boken”.
”Det här är en sammanställning av dokument. En del av dessa dokument är hämtade från Wikipedia, det fria uppslagsverket. Om du vill veta vilka författarna av denna bok är sök efter varje Wikipediadokument på dess sajt.
Innehållet i denna bok sammanställdes kollaborativt av frivilliga krafter. Observera att ingenting som återfinns här kan garanteras eftersom det inte har granskats av expertis inom området som kan garantera att det är komplett, korrekt eller pålitlig information. En del av uppgifterna i boken kan vara missledande eller felaktiga. Utgivaren garanterar inte informationens giltighet.”
En förvisso ärlig programförklaring. Det får jag ge förlaget baserat på Mauritius (sic!). Men är inte hela poängen med facklitteratur att den ska innehålla en historia och information som har bearbetats och sammanställts till en berättelse av en författare som kan ämnet, och har en förlagsredaktör som med fast hand och kritiskt granskande blick bedömer kvaliteten på författarens arbete innan resultatet publiceras i bokform?
Nåväl. Har då de båda böckerna något att ge? Kort svar: Nej, egentligen inte. Inte om du är uppkopplad mot nätet, vilket du rimligtvis är eftersom du läser denna recension som enbart publiceras på nätet. Då går det både lättare och snabbare att klicka sig in på Wikipedias Wikileaksartiklar och skumma igenom dem kompletterat med att läsa Wikipedias engelskspråkiga artiklar om personerna bakom Wikileaks; Julian Assange och hans grupp av rådgivare och nära medarbetare som bildar Wikileaks ”advisory board” – [[Phillip Adams]], [[Wang Dan]],[[ Ben Lauire]], [[Xiao Qiang]], [[Chico Whitaker]] och [[Wang Youcai]] samt [[Jacob Appelbaum]], om nu det mot förmodan är av intresse?
Fast i ett inslag av generositet mot de båda redaktörerna kan jag ge dem en poäng. Wikileaks innehåller mer information och fler intressanta historier som publicerats innan scoopen på senare tid som gjort sajten och därmed också Assange till en världskändis – de amerikanska krigsdagböckerna från Afghanistan och Irak samt diplomattelegrammen från amerikanska UD. Och då syftar jag till exempel på den amerikanska vicepresidentkandidaten [[Sarah Palin|Sarah Palins]] mejl, Climategate, informationen från den isländska banken Kaupthing (som bedrev verksamhet i Sverige innan kraschen), interna dokument från Scientologkyrkan, den amerikanska arméns manual för fånglägret på Guantanamo, protokoll från Bilderberggruppens slutna överläggningar, oljeskandalen i Peru 2008 och den afrikanska giftdumpningsskandalen på Elfenbenskusten.
Säga vad man vill om Julian Assange som person och hur berömmelsen eventuellt påverkat hans personlighet. Men flitig – och nyttig – har han och hans lilla grupp av medarbetare varit. Det är omöjligt att inte se databasjournalistiken med Wikileaks och alla dess efterföljare som en både djupt revolutionerande och samtidigt demokratiserande skapelse. Fast det är klart. Då talar jag med journalistens glasögon påtagna. En hel del makthavare världen runt instämmer möjligtvis i det förstnämnda påståendet, men inte nödvändigtvis i det sistnämnda.
