Den 1 juli 2010 började Försvarsmakten rekrytera soldater på frivillig grund, istället för värnplikten. [[Håkan Juholt]] säger till Makthavare.se att han tror att personalförsörjningssystemet kommer att haverera inom ett år.
Efter höstens val kom Håkan Juholt (s) tillbaka till försvarspolitiken och tog över som ordförande för försvarsutskottet. Som en av fyra frågor (s) kommer att driva inom försvarspolitiken de närmaste åren, uppger Juholt Försvarsmaktens nya personalförsörjning.
- Jag är övertygad om att det här systemet kommer att haverera om ett år, ett och ett halv år ungefär. Det är fullkomligt orimligt att hela besättningen av våra stridsvagnsbataljoner heltidsanställda. Det är helt orimligt.
I höstas presenterade Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) en studie om kostnaderna för det nya systemet för personalförsörjning, och konstaterade att det finns betydande risker med den modell som nu är på väg att införas.
- Vi konstaterar i rapporten att planeringen av rekryteringsbehov och kostnader i många fall vilar på osäkra antaganden, säger försvarsekonom Peter Nordlund vid FOI i ett pressmeddelande. Rekryteringsbehovet kan bli väsentligt större än planerat och på gränsen till vad som är möjligt inom bibehållen utgiftsnivå.
Enligt regeringens proposition som föregick beslutet att inte längre tillämpa plikten, skriver de att huvuddelen av soldaterna ska ha en annan huvudsaklig sysselsättning än den militära. Signaler från Försvarsmakten ger vid handen att en väldigt stor andel av soldaterna anställs på heltid.
- Vi ska självklart ha ganska många heltidsanställda soldater, säger Juholt. För omedelbar gripbarhet för insatser, tekniskt avancerade system, de som ska vara gripbara för internationell krishantering. Höga beredskapskrav, där behöver vi heltidsanställda. Det omfattar inte stridsvagnsbesättningarna.
- Jag anser att denna personalförsörjningsmodell är fel och kommer att leda till en smalare försvarsmakt och en sämre uthållig försvarsmakt, än den försvarsförsörjningsmodell vi håller på att skissa på som kommer se annorlunda ut.
I dagens Svenska Dagbladet skriver [[Mikael Holmström]] att det saknas 3 000 soldater i insatsförsvaret, redan ett halvår efter att reformen påbörjades. Försvarsminister [[Sten Tolgfors]] kommenterar Holmström på sin blogg och skriver att artikeln är en ögonblicksbild och inte säger något om framtiden.
Övriga frågor (s) kommer prioritera i försvarspolitiken är Försvarsmaktens operativa förmågor, en övergripande och tvärsektoriell säkerhetsstrategi samt medborgarnas engagemang. Juholt är även kritisk till att regeringen har anmält att Sverige ska vara ramnation i en EU-stridsgrupp 2014.
