– Val är väldigt bra för oss. Vi lägger mer resurser och fler sidor på att bevaka valet än någon annan svensk tidning, skulle jag tro.
När andra chefredaktörer duckar och ibland gör sig onåbara räds inte Expressens chefredaktör [[Thomas Mattsson]] mediekritiska frågor från Second Opinions reportrar. Han skriver flitigt om publicistiska beslut på sin blogg, och i Almedalen deltar han i tre seminarier om mediebevakning.
Samtidigt är Expressen en av de tidningar som får mest kritik av Second Opinions läsare för etiska övertramp och sensationsrubriker. När vi ses på hans kontor innan Almedalsveckan sitter han bakåtlutad med fötterna på bordet, och talar sig varm om Almedalen som en mötesplats mellan organisationer, PR-människor, journalister och politiker. För den partipolitiska bevakningen är dock inte Almedalen så viktig, säger han. Och kritiken från mindre aktörer om att det bara är de stora partierna som syns – den tar han lätt på.
– Den som har någonting nytt och relevant att säga kommer att bli intervjuad av Ekot, sitta i TV4:s morgonsoffa och hamna i Expressen. Mediearenan är begränsad, men det är alla arenor. Det finns bara ett begränsat antal biljetter till finalen fotbolls-VM också, och det är de bästa spelarna som kommer att spela i den matchen.
Valbevakningen viktig
Valbevakningen har alltid varit viktig för Expressen, säger Thomas Mattsson. Men han anser inte att Expressen nödvändigtvis ska täcka de stora valfrågorna.
– Vårt uppdrag är att skriva om det som andra inte skriver om. Vi ska tillföra unik journalistik. Det stora misslyckandet för en kvällstidning är om de som analyserar valjournalistiken säger att ”valets åtta frågor var de här”, och kvällstidningarna skrev om alla dem. Då har vi misslyckats – det är inte alls vårt uppdrag. Det kan morgontidningarna hålla på med.
Många av våra läsare undrar hur stor valsatsningen är i relation till bröllopsbevakningen. Kommer det att bli extrabilaga efter extrabilaga nu också?
– Valbevakningen brukar alltid vara större än bröllop. Exakt hur valet bevakas vill jag inte avslöja för våra konkurrenter. Men valbevakningen är på ett annat sätt integrerad i tidningen. Den utförs på kultursidor, ledarsidor, debattsidor, nyhetsplats och har pågått under lång tid. Sedan var antalet personer som täckte bröllopet fler än de som täcker valet. Men det beror på logistiska utmaningar och andra faktorer.
För många tidningar är det viktigt att inte ta ställning för någon viss ideologi på nyhetsplats. Expressen är en liberal tidning – på alla tidningens sidor, säger Thomas Mattsson. Han är dock noga med att poängtera att de inte stödjer något enskilt parti.
– Den här tidningen skapades för att motverka nazismen. I vår publicistiska idé står att vi är emot kvinnoförakt, klassförakt och så vidare – vi står för den enskilda individen. Det gäller hela vår journalistik.
Thomas Mattsson ger flera exempel:
– Vi skriver inte om högt skattetryck, vi skriver om att Astrid Lindgren en gång i tiden för att hon fick betala mer i skatt än hon tjänade pengar. Det är liberal journalistik. Sen när det gäller valbevakningen är det naturligtvis så att alla de stora partierna kommer till tals i partiledarintervjuer och sammanställningar, så det finns inte någon partipolitisk agenda. Men den ideologiska agendan finns där.
Men om ni har en ideologisk agenda på andra sidor än ledarsidorna, så måste ju det påverka mycket vilka ni lyfter fram under valbevakningen och hur ni lyfter fram dem. Alla partier är ju inte liberala.
– Nej, men nu översätter du det liberala med den politiska agendan. Det handlar snarare om ett sätt att förhålla sig till individer kontra kollektiv. Man kan säga att vi skriver om [[Lars Ohly]] men inte lika mycket om vänsterpartiet, om man hittar på ett fiktivt exempel.
Är inte det snarare ett klassiskt kvällspressgrepp att fokusera mer på personer och mindre på idéer?
– Jo, men det är ett liberalt ideologiskt ställningstagande att bevaka individ före kollektiv. Det är ett grepp som morgontidningarna och tv har anammat i allt högre grad, tyvärr.
Varför tyvärr?
– Jo, för att det fanns en tid när kvällstidningarna nästan hade monopol på att prata med människor som berördes av systemet. . När morgontidningar bara pratade med politiker och presstalesmän. Det har förändrats ganska snabbt. Hela nyhetsjournalistiken i morgontidningarna har tabloidiserats. I dag kan du öppna Svenska Dagbladet när de skriver om budgeten. Så är bilden på en familj som ett case och i botten en enkät – ett klassiskt kvällstidningsgrepp. Det var otänkbart för sju-tio år sedan.
Finns det andra fördelar med att morgontidningarna håller sig till klassisk morgontidningsbevakning?
– Det är ju bra med mångfald i berättandet. Men det är klart att morgontidningarna ska göra så här. Det här är den mest effektiva berättarformen. En konkret journalistik som bryter ner stora frågor på individnivå och tydliggör politiska beslut, det är naturligtvis helt överlägset.
Nackdelen är å andra sidan att det blir personfixerat och att stora frågor kommer bort när någon skriver något snaskigt för att skapa rubriker?
– Jo, det är en del i en mer tabloidiserad nyhetsbevakning som redan finns, inte minst i tv. Men vem som vinner eller förlorar en tv-debatt avgörs inte bara av vem som har de bästa argumenten, det gjorde det inte på de gamla grekernas tid heller. Det handlar ju om hur man kan uttrycka sig och förhålla sig till sin motståndare. Därför blir ju partiledarna och deras personligheter väldigt viktiga.
Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se
Vem är Thomas Mattssons favoritpartiledare?
Läs mer på Second Opinion
