När jag frågar [[Henrik Brors]] om han tycker att [[Dagens Nyheter|DN]] lyckas med sin uppgift att granska makten, blir svaret nej.
– Det diskuteras huruvida det är medierna eller politikerna som har makten. I dag så är det politikerna som har övertaget. Det beror dels på att vi har mindre resurser för politisk bevakning, men också att de har blivit skickligare med PR-konsulter och agenter.
Henrik Brors är skeptisk mot Almedalen, som han anser numera mest är en branschmässa för PR-branschen.
– Det är inte för intet som det är tidningen [[Resumé]] som ger ut ett nummer varje dag här. Men hela branschmässans legitimitet är beroende partierna i alla fall. Att varje parti satsar tungt på det här och har förberedda rapporter och att deras partiledare talar här. Det är ett bevis för att politik och PR-bransch är mer intimt berörda med varandra.
Själv har han bara bevakat Almedalen en gång förut.
– Jag har en grundskepsis mot det hela – jag är ingen mingelmänniska. Men det är en politisk händelse och den ska bevakas.
Hur ser du på din roll vad gäller politiskt oberoende?
– Jag har ingen kontakt överhuvudtaget med ledarsidan. Det är väldigt viktigt för mig att kunna fortsätta vara oberoende, att ha kollegor som läser mina texter för att se att det är analyser jag skriver och inte ledare.
Jag har pratat med många personer på vänsterkanten som tycker att du är borgerligt färgad, du håller inte med?
– Nej. Om man tittar hur vi bevakade och skrev om valrörelsen 2002, då de var väldigt framgångsrika och drev saker på ett skickligt sätt. Jämför med valrörelsen 2006 då [[Göran Persson]] tyckte att arbetslösheten inte var någon stor fråga, så är det stor skillnad i rapporteringen. Det har mycket mer att göra med deras sätt att sköta politiken. Om man inte skriver kritiskt om hur [[Mona Sahlin]] hanterade samarbetet med [[miljöpartiet]] och [[vänsterpartiet]], då måste man sätta på sig väldigt mörka solglasögon för att inte se att det var oskickligt hanterat.
Men är inte det trots allt en politiskt färgad åsikt, vad man tycker om olika partiutspel?
– Jag skrev även om borgerligheten och deras misslyckande med A-kassan. Väljarna uppfattade att de verkligen ville dem illa. De hanterade det på ett oerhört oskickligt sätt och då måste man våga skriva om det, annars skulle jag inte ha mitt jobb kvar.
Är det kritiskt granskande att lyfta fram att det går så bra för [[Fredrik Reinfeldt]] i senaste opinionsundersökningen, ha en stor bild på Fredrik Reinfeldt och sedan en analys om varför han lyckats så bra?
– När det går bra i en opinionsmätning, då försöker man förklara varför. Vi hade ett oerhört kritiskt anslag om [[folkpartiet|folkpartiets]] förslag med språktestet eftersom det ju var att spela på någon slags dold rasism. Men bara att vi skrev om att det gick bra i opinionsmätningarna, gjorde ju att det blev en positiv effekt i och med att man fick så mycket plats i media. Den formen av spiraleffekter kan du få hela tiden både uppåt och neråt.
Du får ju väldigt mycket plats för dina analyser. Tycker du att det skulle finnas någon poäng med att ha fler personer som analyserar i samma tidning?
– Vi har ju en ledarsida. Det är ju där åsikterna förs fram och de har ovanligt stort utrymme i Dagens Nyheter.
Men om man tänker på de analyser som du gör?
– Det är en bedömningsfråga. Jag skriver om de inrikespolitiska analyserna, vi har EU-analytiker, vi har samhällsekonomiska analytiker de kommer ju in på svensk politik också. [[Johan Schück]] är inne på svensk politik från sina utgångspunkter. [[Expressen]] har lanserat konceptet med en socialdemokratisk och borgerlig debattör. Men då är det inte analys längre, utan bara att ha extra ledarsidor i tidningen.
Men tror du alla analytiker skulle göra samma bedömningar som du?
– Nej det är klart att de inte skulle, det är därför vi har olika tidningar. [[Göran Eriksson]] var nyhetsreporter på DN och skriver nu analyser i [[Svenska Dagbladet]]. Det blir naturligtvis personligt färgat från olika erfarenheter. Jag har 40 års erfarenhet som journalist och Göran har andra erfarenheter. Samma med [[Lena Mellin]].
Granskar inte makten
Henrik Brors tycker att det är ett större problem att DN:s politikredaktion har för lite resurser – när han började som chef på DN:s politikredaktion 1998 var de tio personer – nu är de fem.
– Det leder till att vi inte kan gå ner på djupet i frågor, och vi tappar den här kontinuiteten som jag tycker är viktig. Om en demokrati ska fungera måste våra läsare få veta vad som händer i riksdag och regering, så att de kan påverka och säga ifrån. Nu blir det mycket mer att vi bara gör nedslag i enskilda frågor.
Han tar EU-valet som exempel, där många läsare var upprörda över att de inte visste hur stor makt EU-parlamentariker har.
– Det var ju för att vi knappt hade skrivit om det under fem års tid, och så började vi skriva om att en parlamentariker kan ha mer makt än en svensk minister. Jaha, sade läsarna, varför har ni inte berättat det? Vi skulle behöva EU-parlamentsrapportera mer.
Kommer ni att börja göra det då, EU-rapportera mer?
– Jag hoppas det, men jag vet inte om vi har resurser till det. Det beror på vad som händer i den här ekonomiska krisen. Annonsraset fortsätter, vi får se hur mycket resurser vi har i höst.
